- Forskning
- Hälsa
Alltmer forskning visar att livsstilen har betydelse för utveckling av Alzheimers sjukdom och det gäller även de som har ökad ärftlig risk. Nyligen har forskare vid Karolinska institutet kunnat visa på en 35-procentig minskning av Alzheimers sjukdom och tidigare har liknande resultat framkommit från forskare i USA (Texas). Men även andra riskfaktorer finns som socialt umgänge, kost, näringsbrister, gifter och tandhälsa.
Nytt nu är alltså forskning som visar betydande minskad risk för Alzheimers sjukdom om man motionerar regelbundet. Motion och rörelse är alltså viktigt om man vill minska risken för demens, vilket forskare vid Karolinska institutet kunnat visa. Se mer i en sammanfattande artikel på svenska på forskning.se
Den forskning som utförts vid Karolinska institutet visar att risken för demens minskar med 35 procent om man regelbundet är fysiskt aktiv. Den har gjorts via ett stort register från Storbritannien (UK Biobank) där man följt drygt 60 000 personer under en 12-årsperiod. Resultatet är relativt säkert och att vara fysiskt aktiv under sin livstid är alltså viktigt för hur man senare åldras. För ett år sedan publicerades en studie från USA (Texas) där man också fick tydliga resultat om betydelsen av fysisk aktivitet.
Tandhälsoförbundets distrikt i Umeå redovisade samtliga kända riskfaktorer vid ett seminarium i höstas. Den forskare som tagit hänsyn till samtliga kända riskfaktorer är professor Dale Bredesen som upprättat ett särskilt program för att dementa ska kunna återfå sina förmågor. Se mer hans bok Slutet för Alzheimers, som tyvärr bara finns på bibliotek. Hans böcker finns också på engelska. Se mer Dale Bredesens hemsida. Han har utbildat många terapeuter och i Sverige finns Haydeh Bolouri, se mer hennes hemsida.
Vid Karolinska institutet har även professor Miia Kivipelto forskat om livsstilsfaktorer som påverkar risken för Alzheimers sjukdom och andra demensproblem. Hon tar upp kosten som en viktig faktor liksom rörelse och minnesträning. Se mer här. Hon har dock hittills inte tagit upp gifter i sina studier och inte heller munhälsa.
I Örebro pågår ett projekt för att utröna hur munhålebakterier kan nå hjärnan och hur de påverkar risken för demens. Om detta berättade docent Mats Humble på seminariet i Umeå, I dag vet vi att elakartade bakterier från munhålan återfinns i hjärnan hos patienter med diagnosen Alzheimers sjukdom. Men orsak och verkan är fortfarande okänt, men misstankar finns att bakterierna i sig kan orsaka amyloida plack för att skydda hjärnan. Mer forskning behövs dock innan några slutsatser kan dras. Dock kan man konstatera att god tandhälsa sannolikt också minskar risken för demens.
Dale Bredesen som nämnt ovan är den som har den största helhetssynen på demenssjukdomar och som med hjälp av omfattande provtagning försöker hitta orsakerna. Ett brett synsätt är viktigt för att lyckas då det sällan är en enda faktor som är orsaken.
Se tidigare artiklar på hemsidan om demens
- Om tandlossning och Alzheimers sjukdom
- Munbakterier och Alzheimers sjukdom
- Om kvicksilver och demens
- Om gener, tungmetaller och demens
- Periodisk fasta och Alzheimers sjukdom
- Vitamintillskott och Alzheimers sjukdom
