- Forskning
- Hälsa
Forskare vid Karolinska institutet har under en längre period kartlagt vilka bakterier som finns i infekterade tänder samt i infektioner i tandköttet och i tandbenet. Detta är unik forskning och den visar samma bakterier som tandläkare Irene Brednert Jonsson identifierat i sina patienters tandrötter och käkar. Hon har dock använt sig av ett laboratorium i Oslo för bakterieanalyser.
Forskningen vid KI är intressant och unik, men samtidigt säger forskarna själva att man haft ett begränsat patientunderlag och det därför behövs fler och större studier. De önskar också att tandläkare oftare skickar prover till kliniska mikrobiologiska laboratorier för att öka förståelsen för vad som händer tänderna och munhålan. Det skulle på sikt kunna förbättra diagnostik och behandling av patienter med sådana problem.
Det finns alltså en svensk tandläkare som noggrant gjort sådana analyser under många år, men med hjälp av genteknik. Intressant är att de nya studierna vid KI stämmer bra med hennes analyser. Att forskning startar för att identifiera vilka bakterier som finns i rotfyllda tänder, inuti käkbenet och tandköttsinfektioner är bra, även om man önskar det hade skett tidigare.
Dock är det inte bara bakterier som ställer till med besvär i käkbenet. Cytokinen RANTES tycks också ha stor inverkan genom att skapa inflammationer, gifter med mera som också kan skapa sjukdom. Ett seminarium om bl.a. detta arrangerades av Tandhälsoförbundet (Tf) i Stockholms Distrikt den 26 november 2022.
Av forskningsrapporten från KI framgår att infektioner i munhålan kan påverka sjukdomar i övriga kroppen. Det är också något som Tf uppmärksammat, men fått dålig respons för hos Socialstyrelsen och i den odontologiska forskningen. Därför är identifiering av bakterier i munhålan ett viktigt och betydelsefullt steg i riktning mot bättre hälsa generellt.
KI:s kartläggning av munhålans bakterier har pågått mellan 2010 och 2020 och analyserna har gällt 1014 prover från tandläkarkliniker i Stockholms län. Det forskarna gjort är att odla bakterier från olika infektionsställen i munhålan och därefter har bakterierna identifierats med hjälp av avancerad masspektroskopi (MALDI-TOF MS). I framtiden menar forskarna att RNA-teknik bör kunna användas för identifiering.
Det forskarna hittade i proverna var dominans av Firmicutes (51%), följt av Bacteroidetes (19%), Proteobacteria (12%), och Actinobacteria (5%). Streptococcus spp. (36%), Prevotella spp. (18%), och Staphylococcus spp. (11%) var bland de mest frekvent rapporterade bakterierna. Studien visar att det är många olika bakterier som finns i infekterad vävnad i munhålan.
Sjukdomar i munhålan som beror på mikroorganismer utgör en stor risk för systemiska sjukdomar och kan påverka utvecklingen av dessa. Forskargruppen fann också munhålebakterier i cancertumörer i bukspottkörteln. För mer information se länkarna nedan.
Till mer information på forskning.se
Till forskningsrapporten
