- Politik
Socialstyrelsen har ett uppdrag att ta fram riktlinjer för riskbedömning inom tandvården. Det handlar om att man ska kunna skilja ut personer med hög respektive låg risk för kariesskador. De med liten risk kan ha längre tid mellan tandläkarbesöken, vilket skulle spara pengar. Rapporten är intressant, men flera områden kan behöva utvecklas.
Socialstyrelsen har nu presenterat den första rapporten om riskbedömning inom tandvården. Olika kriterier för riskbedömning har arbetats fram och därefter har dessa testats på en grupp av 53 tandläkare och tandhygienister utsedda av bland annat regioner, folktandvården och privattandläkare. Av dessa svarade 50 respektive 51 personer på de två enkäter som skickades ut.
Tanken var att få en bild av hur professionen i dag bedömer risken för karies bland patienterna. Frågesvaren visar därmed den kunskap om kariesbildning som finns bland tandvårdspersonalen. Intressant är att den orala mikrofloran och salivens sammansättning nedprioriterades av svarspanelen och inte heller kommer genetiska förutsättningar särskilt högt upp på listan över prioriterade områden.
Tandhälsoförbundet kan konstatera att forskningen om munhålans bakterieflora ökar med expressfart och att bakteriesammansättningen tycks ha mycket stor betydelse för eventuell kariesutveckling. Att kontrollera bakteriefloran är därför ytterst intressant för tidig upptäckt av kariesrisken.
Salivens sammansättning kom inte heller särskilt högt på listan över vilka kriterier som är viktiga för kariesutvecklingen. Detta trots forskning om betydelsen av kalcium, fosfater och fettlösliga vitaminer för att tänderna ska remineraliseras och att en basisk saliv tycks minska risken för kariesbildning jämfört med om den är sur.
Kosten med fokus på hög sockerkonsumtion kom relativt högt bland faktorer som kan leda till kariesbildning och det är förstås bra, däremot fanns t.ex. inte intaget av mineraler och fettlösliga vitaminer med bland prioriterade områden i expertpanelens rangordning (se ovan).
Socialstyrelsen arbetar vidare med att utveckla kriterierna för riskbedömning och detta var alltså bara en första rapport. I fortsättningen är det angeläget att forskningen får ökat genomslag parallellt med expertpanelens inlägg.
Av expertpanelens frågesvar framgår att kompetensutveckling behövs av tandläkare och tandhygienister för att bättre kunna vägleda patienter till kariesfria tänder. (se mer här)
