- Forskning
- Hälsa

Kariesrisken minskar om saliven har stor buffrande förmåga, vilket innebär att den inte ska vara sur utan helst svagt basisk. Dessutom behövs ordentligt med fosfater, kalcium och fettlösliga vitaminer. Detta visar forskning från tidigt 1900-tal liksom modern forskning. Men större studier behövs för att kontrollera för fler faktorer.
Saliven blir immun mot karies, sa tandläkare Weston Price redan under första hälften av 1900-talet. Han rekommenderade buljong, smör blandat med fiskleverolja och kokta grönsaker. Senare har tandläkare Sune Vikner fört fram liknande tankar och han testade pH i saliven på sina patienter och fann att sur saliv gav karies och neutral eller svagt basisk saliv gav inga karies.
Ännu senare har forskare funnit att om saliven har god buffertkapacitet med höga kalcium och fosfathalter minskar risken för karies. De fann bland annat ett statistiskt signifikant samband mellan frekvensen av aktiva karies och koncentrationen av fosfat i saliven. Det här senare försöket gjordes på 18 barn med karies och lika många utan. Det är ett litet underlag, men ger ändå en tydlig indikation på buffertkapacitetens viktiga funktions.
Den som får karies klarar inte att remineralisera tänderna efter de syraattacker som en måltid alltid medför. Den som vill ha koll på sin saliv kan köpa pH-papper i en hälsokostbutik eller på nätet och regelbundet kontrollera salivens buffrande kapacitet. Saliven ska helst vara neutral (pH7) eller svagt basisk. Salivens buffrande kapacitet upprätthålls främst genom kosten. Se mer här.