Tidigare har det oberoende Cochrane-institutet rapporterat att de flesta metoder som tandvården använder saknar vetenskapligt stöd. SBU har kommit fram till liknande resultat för flera tandvårdsområden.
Tandvårdsskadeförbundet har funnit många inadekvata studier rörande amalgam, för att inte tala om studier som är rena falsarier. Ingen verksamhet mår väl av att det endast finns interna diskussioner och ingen extern kritik av personer med andra kunskaper och infallsvinklar.
Någon självinsikt om att allt inte är väl med den odontologiska vetenskapen finns dock inom tandvården. I en ny studie från tandläkarhögskolan i Uleåborg, Finland, har man granskat hur odontologiska artiklar har hanterat statistik. Från de högst rankade odontologiska tidskrifterna, Journal of Dental Research, Caries Research, Community Dentistry and Oral Epidemiology, Journal of Dentistry och Acta Odontologica Scandinavica utvaldes slumpvis 200 artiklar och varje artikel genomgick en noggrann analys av statistiken.
En rad statistiska fel uppdagades och i 91 % av artiklarna fanns minst ett fel. Ett vanligt och allvarligt fel var att man redogjorde för om undersökta grupper var tillräckliga för att dra de statistiska slutsatser man gjorde. Resultatet kan bli att man anger signifikanta resultat när det inte finns underlag för det. Om detta fel togs bort i analysen så återstod andra statistiska fel i 60,5 % av artiklarna. Vanligt var också ofullständig redovisning av vilka statistiska metoder man använt liksom något som man kallar ?data dredging?, (datamuddring), att göra alla möjliga jämförelser av olika förhållanden man mätt, tills man hittar något som blir signifikant, som då mycket väl kan bero på slumpvisa variationer.
Något som inte tas upp i studien ovan är systematiskt undanhållande av väsentliga fakta, något som kanske inte redaktionernas granskare upptäcker, men som borde medfölja att artikeln refuseras. Community Dentistry and Oral Epidemiology verkar vara speciellt hänfallen åt detta. Tidskriften har publicerat studierna av kvinnor med 4 eller färre (synliga) amalgamfyllningar, jämfört med kvinnor med mer än 20 fyllningar i Göteborg och underlåtit att ange att basundersökningen med panoramaröntgen visade att ju färre synliga amalgam som syntes, desto fler kronor, bryggor och inflammerade rotfyllningar fanns det (säkert med amalgam under) (Tf-bladet nr. 2, 2002). Tidskriften har även publicerat en rad vinklade studier från det kraftigt kritiserade biverkningscentret i Bergen.
Man undrar hur tandvården kommer att hantera statistiken i de planerade studierna av fluor i mjölk där 12-åringar skall inta behandlad mjölk. 140 försökspersoner och lika många kontroller skall ingå vid 4 folktandvårdskliniker. Flera tandläkare med givetvis varierande bedömning av vad som skall räknas som karies kommer att bedöma. Ingen undersökning görs av hur mycket fluor man får i sig från andra källor. Knappast upplagt för att få vederhäftig statistik. Cochrane-institutet utvärderade två tidigare försök med mjölk-fluor. Den ena visade positiv kariesförebyggande effekt, den andra inte. 353 barn deltog.
Till artikel
Till referat på hemsidan
Till artikel
Till referat på hemsidan
