Ska mitt barn ha tandställning?

Många ungdomar får i dag tandställning. I vissa regioner är det så många som 40 procent. Anledningarna är flera, men det föräldrar behöver få veta är dels vilka negativa effekter tandställning kan få på tänderna, dels vilka olika tandställningar som finns och dels vilka olika metoder som kan användas. I Sverige används i praktiken bara en metod, vilken ofta innebär borttagning av minst fyra tänder. Andra alternativ finns där man istället arbetar för att vidga käkarna så att alla tänder får plats. 

Tandställning får man om tänderna växer på varandra eller om det är över- eller underbett. Anledningen är oftast att käkarna är för trånga och det kallas trångställda tänder. Kraftigt felaktigt ställda tänder har stor betydelse för utseendet och det är förstås bra att kunna rätta till. Men det handlar också om en utseendefixering som inte är riktigt sund. 

Tandhälsoförbundets erfarenhet är att föräldrar sällan får reda på vad en tandställning innebär för deras barn och inte heller riskerna med den. Viktigt att veta är exempelvis hur många tänder som behöver tas bort (då handlar det om helt friska permanenta tänder), att förflyttning av tänder kan orsaka att tänderna dör och att andningsvägarna kan smalna av och medföra andningsproblem. Dessutom är det viktigt att veta vilka metaller eller andra material som ingår i tandställningen. 

Vanligt i Sverige är tandställning av metall så kallad räls. En del kan få allergi mot metallerna. Metalltrådarna limmas på tänderna, vilket innebär att det kan bli fläckar eller ökade kariesangrepp. Trådarna spänns successivt, vilket gör att tänderna förflyttas i käkbenet.  

Ibland behöver tänder tas bort och vanligast är att fyra friska tänder dras ut. När man sedan flyttar tänderna med hjälp av tandställningen minskar tandroten (resorberas) och växer sedan ut igen. Men ibland kan tandroten förbli liten eller så dör tanden. Det berättar inte alltid tandläkaren. Man får inte alltid heller reda på att tänderna vill återta sin ursprungliga position, vilket gör att många behöver ha en tråd bakom tänderna för att hålla dem på plats resten av livet.

I vissa fall kan också luftstrupen tryckas ihop, vilket innebär att den minskar i omfång och en del kan därför få svårighet att andas. Anledningen är att käkarna med de svenska metoderna trycks ihop och käkpartiet minskar, vilket innebär att hakan faller ner och ansiktet blir mer långsmalt. Då försämras den naturliga vinkeln mellan käken och luftstrupen. 

Alterativa tandställningar finns som istället vidgar käkarna så att alla tänder får plats. Dels slipper man ta bort friska tänder och dels förändras inte utseendet utan man behåller tydliga markerade käkar och andningsvägarna hålls öppna. Tandläkaren och professorn John Mew från England har utvecklat en sådan tandställning kallad bioblock. Några få svenska personer har fått sådan tandställning med hjälp av John Mew. Om svenska tandläkare vågar använda metoden är oklart, men med tanke på IVO:s förmåga att stoppa alternativa metoder så är det tveksamt om svenska tandläkare verkligen vågar anamma metoden. 

Se mer om bioblock och det som kallas orthotropics här. Det går bra att ringa Tandhälsoförbundet (08 4289242) för mer information innan beslut om tandställningar.