- Dentala material
- Hälsa
- Politik
Att ha kvar sina egna tänder är bra av många skäl. Det handlar om förmågan att tugga, signaler till hjärnan från tänderna, vackra leenden och mycket mer. Men det ska inte ske till vilket pris som helst. Här redovisas en del av de risker som du bör känna till för att kunna ta ett "väl informerat beslut" hos tandläkaren. Enligt lag ska du få information från tandläkaren, men i verkligheten sker det inte alltid.
Tänder rotfylls antingen på grund av en olyckshändelse då roten tagit skada eller på grund av en infektion som spritt sig till pulpan. I det senare fallet är tanden full av bakterier redan från början.
När tandläkaren rotfyller tas alla nerver och blodkärl bort och insidan sterilliseras med olika kemikalier alternativt med laser. Det går aldrig att få en rotfylld tand helt tät. Det finns alltid lite små hålrum där bakterier kan växa till. Till detta kommer dentinkanalerna som går på tvärsen genom tanden.
I en frisk tand finns ett ständigt flöde i dentinkanalerna som gör att bakterier inte fastnar där. När tanden dör upphör också detta flöde och mindre bakterier och andra organismer kan då finna en skyddad miljö i dessa.
Bakterierna finns alltså i små hålrum i den döda tanden och befinner sig i en syrefri miljö. Bakteriegifter tillverkas och det är i huvudsak de som läcker ut och ställer till med oreda i kroppen beroende på att immunförsvaret reagerar.
Där tandroten sitter fast i käkbenet finns ett membran som ofta är fullt av bakerier om tanden rotfylldes på grund av en infektion i pulpan. Bakterierna kan spridas till käkbenet och orsaka nedbrytning av detta.
Immunförsvaret kommer inte alls åt i den döda tanden, eftersom det inte finns något flöde av lymfa eller blod där. Även i den friska delen av käkbenet har immunförsvaret svårt att komma åt då då ämnesomsättningen är låg.
Riskerna med rotfyllningar är många. Bland annat detta med infektioner i käkbenet och bakteriegifter som sprids. Forskning finns om riskerna med rotfyllningar och det handlar om kronisk trötthet, smärta i olika kroppsdelar, hjärtkärlsjukdomar, bröstcancer och mycket mer. Se mer här.
Tandhälsoförbundets erfarenhet är att tänder inte ska rotfyllas utan hellre tas bort. Men då är det viktigt att tandläkaren gör rent ordentligt i käkbenet och skrapar bort allt infekterat ben. En del tandläkare kan använda ozongas för att döda eventuella bakterier som kan ha gömt sig i benets hålrum.
Postivt kan också vara om tandläkaren använder så kallad PRF, d.v.s. tar patientens eget blod och centrifugerar bort de röda blodkropparna. Kvar blir de vita plus fibrinogenet med tillväxtfaktorer. Av detta görs ett membran som läggs i hålrummet efter tanden. Eventuella kvarvarande bakterier tas om hand och hålet växer igen snabbare. Sällan behövs då antibiotika.
Se Tf:s hemsida om forskning om rotfyllningar och dess risker
Se ockå intervju med tandläkare Irene Brednert-Jonsson
Se artikel om vilka röntgenmetoder som visar problem med rotfyllda tänder