- Hälsa
De flesta infektionerna i käkarna utgår från tandsystemet i form av infektioner i tandrötter, rotfyllningar eller infektioner i tandköttet (gingivit och parodontit). Utan adekvat vård kan infektionerna sprida sig till huvud, hals och så småningom till hela kroppen. Käkinfektioner är därför något som borde tas på mycket större allvar inom vården.
Svenska läkare och tandläkare är inte alltid uppmärksamma på de risker infektioner i käkarna kan orsaka och än mindre patienter i tandvården. En del infektioner ger upphov till stark smärta i käkregionen eller upp i ansiktsnerven. Medan andra kan vara tysta och skapar inga problem vid själva infektionsstället. Dock kan symtom i övriga kroppen uppstå, men det kan då vara svårt att härleda dem till tänderna.
Av en artikel i Tandläkartidningen skriven av läkarna och professorerna Jukka Meurman och Christian Lindkvist från Finland framgår att infektioner i käkarna kan spridas i lymf- och blodbanorna och i bindvävsskikten. För att upptäcka och förstå spridningsvägarna krävs god kännedom om huvudets och halsens anatomi, konstaterar de två författarna.
Infektionerna är blandinfektioner, men läkarna anser ändå det viktigt att patienterna omedelbart kommer till en klinik med möjlighet att analysera åtminstone delar av bakteriefloran. Metronidazol och pencillin kan oftast användas för den kliniska behandlingen. Om resistens finns mot använd antibiotika måste den snabbt ändras.
Vanliga symtom vid infektioner i munhålan/käkbenet är smärta, svullnad, funktionell rubbning med svälj-, andnings- och talsvårigheter, inskränkningar i gapförmågan, temperaturhöjning, rodnad i området, trötthet, sjukdomskänsla och torrhosta.
Orsaken kan vara långvariga tandbehandlingar i käkenområdet, rotfyllningar, icke läkta extraktioner av tänder och infektioner i tandköttet. Tandstatus förutom gängse provtagning är viktigt och särskilt bör tändernas vitalitet kontrolleras. Munbotten, tänder och alveolarutskott (bakre delen av käken) ska palperas. Röntgenundersökningar, ultraljud med mera kan också behövas för att identifiera infektionen. Särskilt i riskzonen är personer medicinerade mot benskörhet.
Terapin ska alltid vara att ta bort orsaken till infektionen. Om infektionen orsakas av en tand ska den omedelbart tas bort och eventuella infektioner i halsregionen ska dräneras. Antibiotikabehandling ska alltid inledas innan provsvar på bakterier kommit. Läkarna skriver att cirka 10 procent av patienterna behöver intensivvård hur många som avlider anges inte i artikeln, men kanske är det ovanligt när man som i dessa fall upptäcker orsaken till infektionen.
De som drabbas av sepsis (blodförgiftning) är omkring 5000 personer årligen i Sverige och av dem avlider ungefär var femte patient. En del av dem har sannolikt infektioner i käkbenet eller munhålan som inte upptäckts, vilket gör att infektionen fortskrider okontrollerat trots antibiotikabehandling. Infusioner av C-vitamin har emellertid visat sig rädda många med sepsis, men det används inte i Sverige.
I stödbehandlingen efteråt behöver vätske- och näringsterapi sättas in. Ibland kan det behöva ske intravenöst tills dess patienten kan äta själv.
Till artikel i Tandläkartidningen (från 2002)
