- Hälsa
- Politik
Tänderna är en del av kroppen, men varken i den odontologiska eller medicinska vården är det en självklarhet. Läkare förstår sällan tändernas betydelse för sjukdomar, trots att inflammatoriska besvär, hjärtproblem, cancer och mycket annat kan ha sitt ursprung i munhålan. Tandläkare kopplar sällan symtom i munhålan till andra delar av kroppen. Ett kompetenslyft i vården behövs.
Regeringen har tillfört särskilda medel för att höja kompetensen i vården. Tandhälsoförbundet (Tf) är oroad för att tänderna återigen ska glömmas bort i de hälsoförbättrande åtgärderna. Därför har vi haft kontakt med Vårdkompetensrådet hos Socialstyrelsen och hoppas att de lyssnat åtminstone lite grann.
Numera är det väl känt att tandhälsan har betydelse för utveckling av andra sjukdomar. Kopplingar finns mellan bakterier i munhålan och hjärtinfarkter, tarmproblem, vissa cancerformer, diabetes och andra inflammatoriska sjukdomar. Men det verkar inte ha nått fram till personal på vårdcentraler och tandläkarmottagningar.
Tf:s medlemmar som upplever symtom kopplade till titanimplantat, broar i metall, amalgamfyllningar och rotfyllningar blir sällan trodda varken hos tandläkaren eller doktorn. En del har gått igenom åratal av neurologiska eller psykiatriska undersökningar utan att provsvar och undersökningar visar några fel. Men när de själva kommit på orsaken och tagit bort metaller eller rotfyllda tänder så har hälsan förbättrats. (se mer under fliken "Min historia").
Tf hoppas att de nya medlen till kompetensutveckling som Socialstyrelsens Vårdkompetensråd fått verkligen ska lyfta tändernas betydelse för hälsan. Men det krävs också omprövning av tandvårdens nationella riktlinjer för att läkare och tandläkare ska kunna bli ett gemensamt team som hjälper patienterna.
Exempelvis måste riktlinjer för amalgamsanering och annan hantering av amalgamfyllningar införas liksom riktlinjer för att och hur infekterade rotfyllda tänder ska tas bort och att kontroll av inflammationer i käkbenet ska göras åtminstone om patienten har kraftiga käksmärtor, bröstcancer eller inflammatoriska sjukdomar. Detta har stöd i forskningslitteraturen, vilket inte alla riktlinjer har.
Tf försökte för flera år sedan få SBU att utvärdera forskning om amalgamsanering eftersom känsliga individer riskerar att bli sjuka vid oförsiktig sanering då de andas in höga kvicksilverhalter. Kvicksilver är ett starkt cellgift antingen det sitter i folks tänder eller släpps ut i miljön. SBU har dock inte velat ta tag i den frågan. Socialstyrelsen har inte bett om en sådan utvärdering trots att de som myndighet ansvarig för tandvården borde ha tagit ett sådant initiativ.
Hittills har Socialstyrelsen, tandläkare och läkare avfärdat riskerna med amalgam, riskerna med flera metaller i samma munhåla (korrosion), risker med rotfyllningar liksom risker om man går omkring med inflammationer i käkbenet.
Förhoppningen är att Vårdkompetensrådet i sitt nya uppdrag ska skapa förutsättningar för att tänderna ska integreras i den allmänna hälso- och sjukvården. Både för att förbättra det förebyggande arbetet och för att i tid upptäcka sjukdomar som har sitt ursprung i munhålan. En sådan omsvängning i vården skulle med all säkerhet vara samhällsekonomiskt lönsam och kraftigt minska sjukvårdens kostnader.
Se också Tf:s pressmeddelande
