- Forskning
- Hälsa
En stor dansk studie visar ett tydligt samband mellan tandhälsa och flera kroniska sjukdomar. Samtidigt visar studien att förutsättningarna för en god tandhälsa grundläggs tidigt i livet.
Hur våra tänder mår kan säga en hel del om vår övriga hälsa. Det visar en omfattande dansk analys från VIVE, Det Nationale Forsknings- og Analysecenter for Velfærd. Forskarna har undersökt tandhälsan hos danskar som är 60, 70 och 80 år gamla och jämfört den med förekomsten av olika kroniska sjukdomar.
Resultatet är tydligt: personer med dålig tandstatus har oftare också hjärt-kärlsjukdom, diabetes, obstruktiva lungsjukdomar och psykisk sjukdom. Sambanden kvarstår även när forskarna tar hänsyn till sociala och demografiska faktorer.
Det starkaste sambandet finns mellan dålig tandstatus och diabetes. Bland 60-åringar hade personer med dålig tandstatus 44 procent högre odds att ha diabetes jämfört med personer med bättre tandstatus.
Hos 80-åringar var oddsen för obstruktiv lungsjukdom 36 procent högre bland dem med dålig tandstatus. För 70-åringar var motsvarande siffra 32 procent när det gällde psykisk sjukdom. Även hjärt-kärlsjukdom visade ett statistiskt säkerställt samband med sämre tandstatus.
Det är dock viktigt att påpeka att studien inte visar att dåliga tänder orsakar dessa sjukdomar. Forskarna kan inte avgöra vad som kommer först. Det kan vara så att dålig munhälsa bidrar till ökad sjukdomsbelastning, men kronisk sjukdom kan också påverka munhälsan negativt.
Det kan dessutom finnas gemensamma bakomliggande faktorer. Tandhälsan framstår därför snarare som en viktig markör för den allmänna hälsan än som ett bevis på att den ena sjukdomen orsakar den andra.
En annan intressant del av studien handlar om barndomen. Forskarna visar att förutsättningarna för god tandhälsa långt upp i åldrarna kan påverkas av vad man får med sig under uppväxten.
Den kommunala skoltandvården, som blev obligatorisk i Danmark 1972, verkar ha haft en långvarig betydelse. Bland 70-åringar som inte hade tillgång till kommunal skoltandvård som barn var risken för dålig tandstatus omkring 30 procent högre än bland jämnåriga som hade haft tillgång till skoltandvård.
Studien innehåller också en positiv utveckling. Tandhälsan bland äldre danskar har förbättrats markant mellan generationerna. 60-åringar födda 1963 hade exempelvis betydligt lägre risk att ha färre än 15 egna tänder jämfört med personer födda 1943.
Förbättringen har skett trots att de yngre generationerna inte nödvändigtvis har haft fler tandläkarbesök. Forskarna menar därför att utvecklingen till stor del kan hänga samman med förebyggande insatser och bättre levnadsförhållanden. Rapporten visar samtidigt att tandhälsan inte är jämlikt fördelad. Det finns tydliga sociala och geografiska skillnader.
Personer med svagare anknytning till arbetsmarknaden har större risk för dålig tandstatus, och det finns också skillnader mellan olika delar av landet. Äldre som bor i mindre städer och på landsbygden har generellt sämre tandstatus än äldre i huvudstadsområdet.
Det visar att tandhälsa handlar om mer än tandborstning och regelbundna tandläkarbesök. Ekonomi, uppväxtförhållanden, förebyggande insatser och möjligheten att få tandvård spelar också en viktig roll.
Den danska studien ger ytterligare stöd för att tandhälsan måste ses som en del av den allmänna hälsan. Friska tänder och en frisk mun har betydelse långt utöver möjligheten att tugga maten.
Samtidigt är det viktigt att inte dra slutsatsen att dåliga tänder automatiskt leder till kronisk sjukdom. Sambanden är mer komplicerade än så. Men en sak blir tydlig: munhälsan bör inte betraktas som en isolerad del av kroppen.
Att förebygga tandproblem redan under barndomen och att skapa goda förutsättningar för tandhälsa genom hela livet kan därför vara en viktig investering – både för individen och för samhället.
Stort studie: Dårlige tænder og kronisk sygdom følges ad (Tandlægebladet)
Fler äldre behåller sina tänder – men tandvårdsbesöken minskar (tf.nu)
