- Dentala material
- Forskning
- Hälsa
Bettavvikelser är vanligt bland barn och unga – men konsekvenserna är större än många kanske tror. Ny forskning visar att tandställningen inte bara påverkar funktionen, utan även självkänsla och livskvalitet.
En avhandling från Malmö universitet visar att ungdomars munhälsorelaterade livskvalitet ofta påverkas negativt av bettavvikelser. Särskilt tydligt är sambandet hos flickor och hos ungdomar med trångställda framtänder.
– Tidigare har vi inte känt till att just trångställda framtänder har så stor betydelse för ungas livskvalitet, säger övertandläkare och doktorand Emma Göranson.
Bettavvikelser är mycket vanligt förekommande. Upp till sju av tio barn och ungdomar i Sverige har någon form av avvikelse, till exempel trångställning eller överbett. Trots det är det färre än hälften som får tandregleringsbehandling inom den avgiftsfria offentliga tandvården. Vilka som får behandling avgörs i dag utifrån behov och svårighetsgrad. Men forskningen visar att det inte alltid är så enkelt.
I studien har ungdomarnas egna upplevelser av sin tandställning stått i fokus. Med hjälp av ett särskilt frågeformulär, som mäter hur tändernas utseende påverkar självkänsla och socialt liv, framträder en tydlig bild: bettavvikelser kan påverka hur unga ser på sig själva – och hur de upplever sin vardag.
Samtidigt pekar avhandlingen på att tillgången till tandreglering inte är jämlik. Pojkar, ungdomar med utländsk bakgrund och de vars föräldrar har lägre utbildningsnivå har lägre sannolikhet att få behandling – trots att behovet kan vara lika stort. Dessutom skiljer sig bedömningarna mellan olika regioner i landet, vilket ytterligare påverkar vem som får tillgång till tandreglering.
– Min förhoppning är att forskningen kan bidra till mer likvärdiga bedömningar och tydligare kriterier, säger Emma Göranson.
Studien visar också att moderna metoder, som att använda fotografier i stället för traditionella modeller, kan ge tillförlitliga resultat vid bedömning av bettavvikelser. Det kan på sikt effektivisera vården och frigöra resurser. Men den kanske viktigaste slutsatsen handlar om något annat: att tandvård inte bara är en medicinsk fråga, utan också en fråga om livskvalitet.
För Tandhälsoförbundet understryker resultaten behovet av en mer jämlik tandvård, där ungas upplevelser och psykosociala välbefinnande väger tyngre i bedömningen av behandlingsbehov.
När tandställningen påverkar hur unga ser på sig själva handlar det inte bara om estetik – utan om trygghet, självkänsla och möjligheten att må bra i vardagen.
Utseendet på bettet präglar ungas välmående (vetenskaphalsa.se)
