- Forskning
- Hälsa
Forskning visar att bastubad kan ge mer än bara avkoppling – det kan också minska smärta, främja bättre sömn och bidra till ökat välbefinnande, särskilt hos kvinnor där tidigare studier har varit få.
Att basta är en gammal tradition i många delar av världen, särskilt i Norden, där det ses som en naturlig del av både vardag och fest. Men bastubad är inte bara kultur – det kan ha konkreta effekter på hälsan.
Forskning visar att värmen i bastun kan fungera som en form av passiv värmeterapi, vilket innebär att kroppen reagerar på värmen på samma sätt som vid fysisk aktivitet men utan att du behöver anstränga dig.
En ny svensk studie där fokus ligger på kvinnor ger tydliga signaler om att bastubad kan vara mer än bara avkoppling. Studien, genomförd av forskare vid Karlstads universitet och Luleå tekniska universitet, visar att regelbundet bastubad kan minska smärta och förbättra sömnkvaliteten hos kvinnliga deltagare.
Deltagarna beskrev bastun som ett ställe för vila, återhämtning och reflektion där vardagens krav och ständiga tillgång till teknik släpptes för en stund, vilket i sig kan bidra till ett lugnare sinne och bättre nattsömn.
Det är inte bara just denna studie som pekar i samma riktning. Andra forskningsöversikter om bastubad och passiv värmeterapi visar att regelbundna bastubad kan förbättra blodcirkulation, minska blodtryck och bidra till lägre nivåer av fysisk smärta och stelhet. Dessa effekter är särskilt uttalade när bastubad kombineras med återhämtning och en social miljö, vilket också kan förstärka välbefinnandet.
Bastubadets koppling till sömn handlar delvis om kroppens temperaturreglering. Värmen i bastun höjer kroppstemperaturen, och när du lämnar värmen börjar kroppen snabbt svalna. Denna temperatursänkning efter bastubadet liknar den naturliga biologiska process som sker inför insomning, vilket kan hjälpa kroppen att komma i rätt rytm för sömn.
Det finns också stöd för att bastubad kan fungera som ett komplement till traditionell rehabilitering, till exempel efter långvarig stress, smärta eller muskel- och ledproblem. Bastubad anses kunna lindra muskelvärk och stelhet, liknande vad som ses med lätt fysisk aktivitet, och kan på det sättet hjälpa kroppen att återhämta sig efter fysisk ansträngning.
Forskare betonar dock att bastubad inte är lämpligt i alla situationer. Det är viktigt att göra detta under trygga och lämpliga förutsättningar, till exempel när du är väl hydrerad, har fått i dig tillräckligt med mat och inte är febrig eller alltför stressad.
Ett intressant komplement till bastuforskningen kommer från en studie publicerad på PubMed, där forskare undersökte hur olika typer av svettning påverkar kroppens utsöndring av tungmetaller.
I studien deltog 12 friska unga vuxna som antingen:
- sprang på löpband (dynamisk svettning), eller
- satt i en bastu (statisk värmestress).
Efter 20 minuters kontinuerlig svettning samlades svettprover in och analyserades.
Resultatet visade att:
- Svett vid fysisk aktivitet innehöll signifikant högre halter av nickel, bly, koppar och arsenik än svett från bastubad.
- Utsöndringen av kvicksilver var däremot likartad mellan de två metoderna.
Med regelbunden användning av bastun – till exempel ett par gånger i månaden – kan bastubad vara ett enkelt, naturligt och vetenskapligt understött sätt att stärka både kropp och sinne, samtidigt som det ger en stund för återhämtning och reflektion.
Sauna therapy in rheumatic diseases: mechanisms, potential benefits, and cautions (PubMed)
Sauna bathing in northern Sweden: results from the MONICA study 2022 (PubMed)
