- Forskning
- Hälsa
Ett vanligt sötningsmedel i läsk och lightprodukter kan påverka blodkärlen mer än tidigare känt. Forskare vid Karolinska Institutet har i djurstudier hittat en möjlig mekanism som kan koppla aspartam till åderförkalkning – en av de vanligaste orsakerna till hjärt- och kärlsjukdom.
Aspartam är ett artificiellt sötningsmedel som används i många livsmedel världen över. Inom EU är användningen reglerad och godkänd av den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA. Trots detta har flera studier antytt att långvarig konsumtion kan hänga ihop med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom – men orsaken har hittills varit oklar.
Nu presenterar forskare vid Karolinska Institutet, tillsammans med kollegor från bland annat Shandong University i Kina, nya rön. I en studie på möss och apor såg de att aspartam kan stimulera insulinfrisättning och påskynda utvecklingen av åderförkalkning (ateroskleros). Effekten tycks vara kopplad till ett inflammatoriskt protein, CX3CL1, som kan bidra till inflammation i blodkärlsväggen.
I försöken fick möss en fettrik kost med antingen aspartam, vanligt socker eller ingen sötning. Efter tolv veckor hade möss som fått aspartam mer åderförkalkning i stora kroppspulsådern än de som fått socker. Aspartam gav även högre insulinnivåer än både socker och kontrollgruppen.
Hos apor gav både socker och aspartam en tillfällig insulintopp, men bara aspartam var kopplat till fynden i mössens blodkärl. Forskarna betonar att studien är gjord på djur och att resultaten behöver bekräftas i studier på människor.
– Det är bara en djurstudie, men vi tror att resultaten kan vara relevanta även för människor, säger professor Yihai Cao, huvudförfattare till studien.
Om resultaten visar sig gälla även för människor kan CX3CL1 bli en möjlig måltavla för framtida läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom och stroke. Under tiden vill forskarna undersöka om även andra sötningsmedel kan ge liknande effekter.
Så kan aspartam påverka blodkärlen hos möss (Karolinska Institutet)
Sötningsmedel kan störa blodsockret och påverka tarmfloran (tf.nu)


