- Forskning
- Hälsa
Forskare har under en längre tid undersökt hur aspartam potentiellt kan påverka hjärnan och i en studie beskrivs misstanken att detta sötningsmedel kan orsaka förändringar i hjärnans ångestcentrum, amygdala, hos möss.
Forskare uppger att försöksmöss började bete sig underligt efter intag av aspartam som är ett av världens mest använda sötningsmedel. Aspartam är ett derivat av aminosyror där två av dessa, fenylalanin och asparaginsyra, används för framställningen. För att framställa aspartam används även termolysin. Sötningsmedlets E-nummer är E 951.
Aspartam används ofta i stället för socker i lightprodukter (som exempelvis läsk), sockerfria tuggummin och andra livsmedel. Det är 100-200 gånger sötare än vanligt socker. Aspartamet bryts ned i magsäck och tarmkanal och en av nedbrytningsprodukterna är metanol.
Forskare från Florida State University College of Medicine har, i experiment på möss, upptäckt att medlet kan medföra potentiella hälsorisker. Forskarna har under en längre tid undersökt hur aspartam potentiellt kan påverka hjärnan.
Samma forskargrupp har genomfört en ny musstudie, i vilken en av slutsatserna är att möss som fått i sig låga doser aspartam verkar ha sämre rumslig inlärning och minne jämfört med jämnåriga möss. Ännu mer intressant är kanske att svårigheterna hos de aspartamätande hanmössen verkade gå i arv till deras avkomma.
Under 16 veckor pågick försöket och mössen delades in i tre olika grupper. Det fanns en kontrollgrupp som drack rent vatten. En annan grupp fick inta sju procent av det rekommenderade maximala intaget av sötningsmedlet enligt den amerikanska hälsovårdsmyndigheten, FDA. Den tredje gruppen fick inta 15 procent av den rekommenderade maxdosen i sitt dricksvatten.
Man testade därefter samtliga möss i försöket i olika labyrinter – fyra veckor, åtta veckor och tolv veckor senare. En av mössens utmaningar i labyrinten var att de skulle hitta en säker flyktlåda bland 40 möjliga alternativ på en cirkelformad arena.
Mössen i den aspartamfria gruppen hittade fort den säkra lådan. Studien visade också att det tog de grupper som hade fått aspartam avsevärt längre tid att lära sig uppgiften.
Forskarna förklarar vidare att de aspartamdrickande mössen till slut hittade flyktlådan, men att de använde en annan strategi, en sorts kompensation som forskarna kallar "signifikant".
"De kan lyckas, men de behöver mer tid eller mer hjälp", förklarar en av forskarna bakom studien Pradeep Bhide i ett pressmeddelande. Han uppmanar de amerikanska hälsovårdsmyndigheterna att titta närmare på effekterna av aspartam över flera generationer.
Studien, vilken har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports, har i nuläget bara gjorts på möss. Därför vet man ännu inte med säkerhet om resultaten kan överföras till människor.
I juli 2023 publicerade Världshälsoorganisationen (WHO) nya bedömningar av aspartams hälsoeffekter. Det är FNs International Agency for Research on Cancer (IARC) och the Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives (JECFA) som genomfört oberoende, men kompletterande, granskningar av en stor mängd studier för att bedöma potential för cancerframkallande och andra hälsorisker kopplade till aspartamkonsumtion.
IARC bedömde aspartam som möjligen cancerframkallande. IARC placerar aspartam i klass 2B, som är den lägsta klassen för cancerframkallande ämnen, enligt WHO-organets cancerklassificering. IARC påpekar att mer forskning om ämnet behövs för att öka förståelsen om konsumtion kan innebära en fara för cancer.
