- Hälsa
Kraftig ansikts- och käksmärta som är återkommande kallas ofta trigeminusneuralgi. Sjukdomen är allvarlig och självmord finns i denna patientgrupp. Konventionell sjukvård erbjuder kognitiv beteendeterapi (KBT) och smärtstillande läkemedel. Forskning visar dock att många (cirka 3/4) blir hjälpta av tandläkare som tar bort infektioner i käkbenet.
Redan 1995 publicerade den amerikanske forskaren Jerry Bouquot resultat, som visade att 74 procent av dem med diagnoserna trigeminiusneuralgi och atypisk ansiktsneuralgi, förbättrades efter att infektioner inuti käkbenet lokaliserats och tagits bort. Dessa diagnoser ger upphov till kraftiga och intermittenta smärtor som kan triggas igång av att man äter, är ute i kyla eller att något rör vid kinden.
Jerry Bouquot skrev 1995 att det då bara fanns ett försök, forskare hade framkallat de klassiska smärtmönstren hos katt. Det gick inte genom att skada trigeminusnerven utan bara genom att i tandpulpan skapa inflammation som spred sig ner i benet.
Han menar att det inte är konstigt att orsaken till allvarlig käk- och ansiktssmärta sällan kopplas till infektioner i käkbenet då det inte alltid syns på röntgen. Modern röntgenteknik kan dock bättre upptäcka sådana infektioner. Ändå är det ibland nödvändigt att tandläkaren öppnar käkbenet för att se hur det ser ut inuti.
I vissa fall väller det ut fettklumpar och dött käkben och då kan tandläkaren vara säker på att det finns en infektion eller inflammation inuti käkbenet som orsakar smärtan. Behandlande tandläkaren måste vara skicklig och våga ta bort all infekterad vävnad i käkbenet. Görs inte det återkommer smärtan efter en tid och oftast inom ett år.
Rotfyllda tänder eller dåligt läkt käkben efter borttagning av visdomständer kan orsaka infektioner inuti käkbenet. Många kan leva länge med detta utan problem, men förr eller senare när immunförsvaret försvagas kan symtom uppstå. Särskilt allvarligt är om man får kraftiga käk- och ansiktssmärtor, som ofta triggas igång av yttre faktorer som kyla, tuggning eller att något kommer emot kinden.
Tandhälsoförbundets erfarenhet är att det är bra om tandläkaren, som går in och rensar i käkbenet, har ozongas för att säkert döda eventuella kvarvarande bakterier. Därtill tycks det vara effektivt att lägga ett membran av patientens eget blod, så kallad PRF och därefter sy igen slemhinnan.
PRF tillverkas genom att blodet centrifugeras och det tandläkaren använder är den ljusa fasen som främst består av vita blodkroppar, fibrinogen och tillväxtfaktor. Detta påskyndar läkningen och eventuella bakterier tas om hand av de vita blodkropparna.
Läs forskningsrapporten här (endast abstract, engelska)
Se också Min historia Siv Eveby
Mer om käkinfketioner här
Käkbensinfektioner inte nytt i historien
