Alternativa tandställningar

Många barn och tonåringar idag har för korta käkar vilket gör att alla 32 tänder inte får plats. Korrigering görs med tandställning och ofta kan flera friska tänder behöva tas bort. Ett annat sätt är att vidga käkarna så att alla tändera kan rymmas i en snygg rad. Speciella tandställningar finns för detta, vilket den engelske tandläkaren John Mew presenterar i en intressant film. 

Tandhälsoförbundet (Tf) anser det viktigt att föräldrar och vuxna som vill ha tandställning får information om vilka olika alternativ som finns och vilka eventuella biverkningar som kan uppkomma. Vi har förstått att sådan information sällan ges till föräldrar och barn, trots att forskning om risker och biverkningar finns och trots att alternativa metoder är möjliga även om de inte är tillgängliga i Sverige.

En konventionell tandställning innebär ofta att tänder tas bort för att övriga ska få plats. Därefter spänns trådar på tänderna för att successivt förflytta dem i  käkbenet för att de ska bilda jämna tandrader. En del är känsliga för metaller. Om plastskenor (Invisalign) väljs  istället för metalltrådar får man betala det själv.

Vissa problem kan uppstå som allergi mot metallen i trådarna, värk i käkarna, roten tillbakabildas något vid förflyttningen och återtar inte alltid sin ursprungliga form, karies kring fästpunkterna på tandställningen på grund av svårighet att hålla rent. Tandläkaren berättar sällan om dessa besvär. Inte heller berättar tandläkaren att det saknas evidens inom området. 

Tandläkaren spänner trådarna efterhand för att tänderna ska inta sina nya positioner. I samband med det kan en viss andel av de behandlade personerna uppleva att käken bli trängre liksom andningsvägarna. Det kan handla om allvarliga besvär med smärta, att tungan inte får plats i munnen och att andningsvägarna blir trängre, vilket leder till snarkningar och sömnapneer. Se mer under Min histora.

Hos en del vill tänderna återta sina ursprungliga positioner, vilket innebär att de resten av livet behöver ha en tråd på insidan av tandraden för att tänderna ska stanna kvar där man vill ha dem. Risk för allergi finns om denna tråd (retainer) är av metall, men det finns också sådana av plast.

Alternativ finns som gör att man så gott som aldrig behöver ta bort friska tänder då metoderna bygger på principen att vidga käkarna istället för att tränga ihop dem. Det innebär i praktiken att alla 32 tänder får plats i käkarna. Denna metod ger bäst resultat om man börjar i sex- till åttaårsåldern, eftersom käken då växer till.

Teorin bakom denna princip är att kroppen formar tänderna för att passa exakt i munhålan. Detta för att man ska kunna tugga på ett bra sätt. Generna är för klumpiga för att klara en sådan precision, förklarar ortodontisten John Mew och därför behövs meknisk påverkan. Det handlar om att man äter mat med tuggmotstånd och att man andas med näsan så att tungan ligger långt bak i gommen och utövar tryck på käkbenet så att det utvidgas. 

Tandläkare John Mew har skapat ett så kallat bioblock som är en sorts tandställning som man har hela dygnet, men den är avtagbar och både den och tänderna kan då rengöras. Den är gjord så att tungan ligger rätt och medför att käkarna "växer" till. Det sker genom att själva tandställningen utövar tryck mot käkar och tänder för att öka käkens volym. En liten skruv i tandställningen vids ett halv varv och gör att den sakta vidgar sig och ökar trycket.  

Denna tandställning innehåller precis som konventionella tandställningar metaller som man kan bli känslig för och den som är nickelallergisk bör inte ha en sådan. Fördelen med den är att man enkelt kan ta bort den om man får allergiska reaktioner och ingen skada har heller åstadkommits i form av borttagning av friska tänder. 

I den här youtubefilmen förklarar John Mew vad orthotropics är och han visar också på en patient hur bioblocken sätts in och fungerar. Meningen är alltså att de ska påverka käkens tillväxt. Han har också utvecklat vissa tungrörelser som kan användas för att vidga käkarna. Han poängerer vikten av att andas med näsan.

Till filmen om orthotropics och John Mews förklaring till metoden