- Forskning
- Hälsa
Zink finns sparsamt i födan och speciella dieter kan orsaka att kroppen får otillräckliga nivåer. Vuxna behöver cirka 15 milligram/dag, men gravida, äldre, vid exponering för koppar, kadmium och kvicksilver, vid tarmstörningar och sjukdomar kan behovet vara större.
Zink ingår i över 300 olika enzymer och i flera tusen biokemiska processer. Lågt eller marginellt intag påverkar risken för olika sjukdomar och minskar effektiviteten i många processer. Direkt brist ger tillväxtstörning, dålig hud, testikelatrofi, menstruationsstörningar, anorexi och smakstörningar med mera. Avläsningen av kromosomernas gener regleras bland annat av så kallade zink-finger-proteiner och kvicksilver kan knuffa bort zink med felaktig eller inaktiverad reglering som följd. Ett zinklager finns i så kallade metallotioneiner, proteiner uppbyggda av den svavelinnehållande aminosyran cystein. Även där knuffas zink bort av tungmetaller.
I en ny studie har tyska forskare undersökt bakomliggande effekter till en del av effekterna av zinkbrist eller marginell zinkbrist hos griskultingar. Grisars metabolism liknar mycket människans. Sammanlagt 48 avvanda djur fick först normal diet med adekvat zink i två veckor och sattes därefter på en föda med olika zinkhalter, från 28,1 till 67,8 milligram zink/kg diet och sex djur med normal nivå om 88 milligram/kg. Andelen zink i födan som absorberades mättes och efter 8 dagar mättes nivåerna av matsmältningsenzymer från pankreas, bukspottkörteln samt förmågan hos djuren att bryta ner komponenterna i födan.
De enzymer som mättes var trypsin, chymotrypsin, carboxypeptidas A och B, elastas och alfa-amylas vilka samtliga visade en nedsatt aktivitet, mest trypsin som sjönk till nära hälften vid den lägsta dosen zink i födan och redan vid en 20 % minskad halt zink i födan minskade aktiviteten med 20 %. Även carboxypeptidas A visade en cirka 40 % sänkning vid jämförelse mellan normalintaget av zink och den lägsta nivån. Minst påverkade var elastas och carboxypeptidas B. Amylas minskade med 40 %. Zinkupptaget av tillförd mängd i födan var cirka 50 % vid alla zinknivåer.
Trypsin bryter ner proteiner till mindre bitar som sedan peptidaserna bryter ner ytterligare till ingående aminosyror. Amylas bryter ner stärkelse och andra polysackarider till glukos, cellernas huvudsakliga bränsle. När forskarna mätte hur effektivt bukspottenzymerna kunde hantera komponenterna i födan fann man en direkt nedsatt effektivitet i förhållande till zinkinnehållet i födan som dock endast var signifikant vid jämförelse mellan högsta och lägsta zinkintag. Antalet djur i varje grupp var dock begränsat och ett större underlag skulle sannolikt ge högre sannolikhet.
Det är lätt att hamna i en ond cirkel om zinkintaget är lågt och även marginell lägre än optimala nivåer. Zinkbrist nedsätter aptiten och påverka psyket vilket kan förvärra ett redan lågt intag och kan leda till anorexi och när kroppens zinkförråd inte längre räcker för att kompensera ett lågt intag börjar många processer i kroppen, även antioxidantsystemen, att fungera sämre, något som bäddar för de många sjukdomar som är associerade med zinkbrist. Många amalgamförgiftade personer har ätit tillskott av pankreasenzymer och mått bättre och det finns sådana preparat att köpa både på apoteket och på nätet. Halten av zink i olika födoämnen finns i länk nr. 2 nedan.
En tysk tandläkare som kom från samma ort som bröderna Grimm berättade vid en metallkonferens i Bremen att sagan om Snövit och de sju dvärgarna har en verklighetsbakgrund från 1500-talet. En markgreve som ägde en koppargruva satte barn i arbete i de trånga gångarna varvid de naturligtvis blev kopparexponerade och fick zinkbrist och tillväxthämmning på grund av antagonismen mellan koppar och zink. Grevens hustru, Snövit i sagan, tyckte synd om barnen och brukade gå dit med bröd till dem
http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=10384318&fulltextType=RA&fileId=S0007114516002105
http://matkalkyl.se/naringsamnen61.php
