- Dentala material
- Forskning
- Hälsa
- Miljö
- Politik
Lägger man på en miljöavgift på amalgamfyllningar skulle kostnaden per fyllning bli mellan 2 200 till 2 700 kr, det visar en amerikansk rapport. Vem skulle vilja betala 1500 kr mer för en amalgamfyllning jämfört med en av komposit? Sverige och Norge har förbud, men i andra länder skulle en miljöavgift kunna vara ett alternativ att få ner användningen.
I den amerikanska rapporten “The real cost of dental mercury” redovisas att kostnaden för en amalgamfyllning är ca 144 dollar(1008 kr) och för en kompositfyllning 185 dollar (1 295 kr). Detta är vad tandläkaren debiterar patienten. Av rapporttexten framgår dock att skickliga tandläkare inte behöver mer tid för kompositfyllningar, men trots det har man här valt att räkna på patientens pris. Lägger man på kostnaden för att hindra och omhänderta miljöutsläpp samt kostnader för ohälsa på grund av kvicksilverexponering ökar kostnaderna för en amalgamfyllning till mellan 1100 och 1700 kr/fyllning.
En samhällsekonomisk korrekt prissättning skulle i så fall vara att amalgamfyllningar där de är tillåtna förses med en extra avgift på minst 1500 kr för att täcka samhällets externa kostnader. Det skulle sannolikt inte amalgamet överleva i något land, men kan möjligen vara lättare att motivera än ett förbud.
Det vi också kan konstatera är att kostnadsbesparingarna för det svenska och norska förbudet att använda amalgam inte kommer omedelbart. Fortsatt har folk amalgam i tänderna i 20-30 år till, vilket innebär hantering av amalgam i tandvården i form av putsning och borttagande av gamla fyllningar. Därtill fortsätter krematoriernas problem ytterligare flera årtionden. Hälsoproblemen kommer också att finnas kvar även om de minskar i takt med att inget nytt amalgam sätts in. Hälsoproblemen fortsätter förmodligen betydligt längre än 30 år eftersom kvicksilver från amalgamfyllningar ackumuleras i kroppen och finns kvar flera årtionden efter att den sista amalgamfyllningen tagits bort.
Fördröjningen i miljö- och hälsovinster gör att man inte omedelbart kan räkna hem ett amalgamförbud (se t ex den norska uppföljningen som tidigare lagts ut på hemsidan), men på längre sikt är ett amalgamförbud helt klart samhällsekonomiskt lönsamt. Frågan man kan ställa sig är också om subventionerat utbyte av amalgam skulle vara samhällsekonomiskt motiverat. Kanske, men då har vi problemet med säker sanering som inte alltid kan garanteras. Vi får vara nöjda med det svenska förbudet, men fortsätta jobba för gratis fyllningsbyte för dem som är eller blir sjuka plus bra sjukvård till alla drabbade.
