- Forskning
- Hälsa
Vätskebrist är en förklaring till varför många allvarliga sjukdomar är vanligare på vintern när vi dricker mindre vatten. Nu undersöker forskare om risken för diabetes och havandeskapsförgiftning kan minskas till exempel bara genom att dricka vanligt vatten.
När det gäller hjärt- och kärlsjukdomar samt havandeskapsförgiftning är risken att insjukna cirka 20 procent högre under vintertiden. Kanske kan det finnas ett samband med att vi dricker mindre vatten på vintern. Forskare undersöker detta i ett pågående forskningsprojekt vid Lunds universitet.
Fokus ligger på hormonet vasopressin. Det frigörs när kroppen behöver spara vatten på grund av vätske- och blodförlust eller när salthalten i blodet har stigit för högt. Höga nivåer av hormonet har visat sig vara associerat med en ökad risk för metabolt syndrom, vilket i sin tur ökar risken för typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.
Vasopressin är ett peptidhormon vilket utsöndras i hypofysen, i hjärnan, som svar på förändringar i vätskekoncentrationen i kroppen. Detta hormon är även känt som argipressin, argininvasopressin och antidiuretiskt hormon.
Det finns många olika effekter av vasopressin som påverkar sockeromsättningen i kroppen. Det är faktiskt en fjärdedel av Sveriges befolkning som har för höga nivåer av hormonet vasopressin. De löper därför två till tre gånger så stor risk att utveckla typ 2-diabetes.
Man ser också en koppling mellan höga nivåer av vasopressin och det mycket allvarliga tillståndet havandeskapsförgiftning. Den vanligaste orsaken till högt vasopressin är ett lågt vätskeintag.
– En annan av våra studier syftar till att bekräfta tidiga fynd där vi kar kunnat se att man sänker blodsockret genom att dricka mer vatten, berättar Sofia Enhörning, specialistläkare och forskare inom projektet vid Lunds universitet.
I den aktuella studien följer forskarna, totalt 760 deltagare, under ett års tid. Studiedeltagarna har kvalificerat sig genom att vanligtvis få i sig för lite vätska. Halva gruppen har lottats under perioden att dricka 1,5 liter vatten extra per dag under vinterperioden, medan den andra hälften utgör en kontrollgrupp som lever vidare som de brukar göra. De första resultaten från vattenstudien offentliggörs under 2025.
Vatten har sedan länge använts i medicinska syften. Att ”dricka brunn” var en populär hälsokur från 1600-talet och fram till första världskriget. Sveriges första brunnsort var Medevi brunn, som upptäcktes 1678. Vid 1700-talets början anlades sedan Sätra, Ramlösa och Porla.
Vatten är vårt allra viktigaste näringsämne och är avgörande för god hälsa och liv. Våra kroppar består till stor del av vatten som har många viktiga funktioner i kroppen, inte minst att upprätthålla den livsviktiga vätskebalansen. Vatten får vi i oss från både det vi äter och dricker.
Ett alldeles för högt vattenintag under kort tid kan leda till vattenförgiftning, som en följd av rubbad salt- och vätskebalans eftersom vattenhalten blir för hög i förhållande till natriumhalten i blodet. Detta kallas hyponatremi.
Det är ett akut tillstånd, potentiellt livsfarligt, med symtom som huvudvärk, kräkningar, muskelsvaghet och förvirring. En av de allvarligaste riskerna uppstår när hjärnans celler tar upp vatten och sväller. Då hjärnan har ett begränsat utrymme kan viktiga strukturer komma i kläm när cellerna sväller, vilket kan påverka vitala funktioner som andning och blodtryck.
Mängden vatten kroppen behöver beror på vikten, vad man gör och vilken temperatur man befinner sig i. En fysiskt arbetande person i ett varmt klimat behöver till exempel dricka mer än en person som sitter stilla inomhus.
Det finns nya nordiska näringsrekommendationer (NNR), som togs i bruk i juni 2023. Enligt dessa, rekommenderas ett totalt dagligt intag på 2 liter vatten för kvinnor och 2,5 liter vatten för män.
