- Politik
Tiderna försämras och alltfler har inte längre råd att gå till tandläkaren. Det finns anledning att fråga sig varför tandvården ska kosta betydligt mer än sjukvården. De första 3000 kronorna måste patienten betala själv. Först därefter träder högkostnadsskyddet in och försäkringskassan betalar hälften av kostnaden upp till 15 000 kr. Hur många har 3000 eller upp till 9000 kr över i hushållskassan för att betala tandläkarräkningen?
Det är dags för en politisk intervention i tandvården. Varför kommer inte politikerna till skott i denna viktiga fråga? Om tänderna skulle betraktas som en del av kroppen och tandvården bli del av hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd skulle man inte betala mer än lite över en tusenlapp för att få tänderna lagade, eftersom det därefter skulle vara gratis.
En sådan reform skulle kosta 6-7 miljarder kronor, vilket är en mycket liten del av den totala kostnaden för hälso- och sjukvården. Kostnaden är således en bagatell i sammanhanget. Vad är det då som gör att ett politiskt beslut saknas?
En stor bromskloss är professionen som tror att en tandvårdsreform värd namnet innebär mer byråkrati än i dag. Men redan nu måste alla tandläkare anslutna till försäkringskassan (och det gäller flertalet tandläkare) redovisa behandlingar och tandstatus hos patienter för att få del av det statliga stödet. Byråkratin blir knappast större bara för att patienten betalar lägre kostnad och försäkringskassan en högre.
Det behövs modiga politiker som förstår att välfärden behöver omfatta även tandvården för att en tandvårdsförsäkring värd namnet ska kunna bli verklighet. Många paralleller till sjukvården blir i det närmaste absurda.
En patient med bröstcancer får ett bröstimplantat utan att betala själv, men den som blivit av med tänder på grund av muncancer får betala sina implantat själv. Detsamma gäller artros i höftleden som per automatik leder till att patienten får en ny höftled på statens bekostnad, men den som har förlorat en eller flera tänder får betala sina implantat i käkbenet själv inklusive kronor och broar.
Det behövs en rättvisare tandvård. Regeringen har i Tidöavtalet kommit överens om att tillsätta en utredning för att undersöka möjligheten av att tandvårdens högkostnadsskydd ska närma sig hälso- och sjukvårdens. Några direktiv har ännu inte presenterats. Varför dröjer den frågan? Vilket parti bromsar denna överenskommelse?
