Tandvården följs upp dels via försäkringskassan och de krav på inrapporteringar som följer med att tandläkaren får ersättning från kassan och dels via kvalitetsregistren för karies och parodontit som Socialstyrelsen härbärgerar. Nu har forskare vid Malmö universitet konstaterat att inrapporterade uppgifter till kvalitetsregistren stämmer väl med journalerna. Den kunskapen borde leda till att fler register upprättas.
Tandhälsoförbundet (Tf) har under alla år efterlyst bättre uppföljning av tandvårdens metoder, material med mera. Särskilda kvalitetsregister för karies och parodontit finns och det är bra. Där finns tandstatus antecknat och forskare skulle därmed kunna ta ut uppgifter därifrån och jämföra kost, livsstil och annat av intresse för utveckling av dessa sjukdomar liksom effekten av vidtagna åtgärder.
Önskvärt är att också att ha register för borttagning av amalgamfyllningar, rotfyllningar, käkinfektioner och allmänt om dentala material, kronor, broar och proteser. Då skulle möjlighet för forskare finnas att följa upp resultaten. Det skulle avsevärt kunna förbättra framtidens tandvård genom att minska risken för biverkningar och andra oönskade resultat.
Ett verkningslöst biverkningsregister finns som härbärgeras hos Läkemedelsverket, men dit rapporterar så gott som inga tandläkare. Några sammanställningar av biverkningar av dentala material görs därför inte. Inte heller finns längre någon forskning om biverkningsrisker med dentala material vid något svenskt univeristet.
Många gånger görs fyllningsbyten utan ersättning från försäkringskassan och då kommer inte sådan statistik in där heller. Ytterst få personer får fyllningsbyte enligt tandvårdsförordningen, vilket innebär ersättning från regionerna då man får tandvård som led i en medicinsk behandling. Anledningen är framför allt att patienter har svårighet att hitta läkare som skriver nödvändiga intyg liksom tandläkare beredda att ansöka om bidraget.
Hälsoaspekter på kort och lång sikt följs så gott som aldrig upp, inte ens i den odontologiska forskningen. Intressant att veta vore exempelvis hur många patienter som klagar över tryckkänsla, smärta eller andra obehag ett år och fem år efter att en tand rotfyllts. Tf får ofta samtal från personer som sedan rotfyllningen gjordes haft diffusa besvär i käkregionen. Sådant fångas i dag inte upp i tandvårdens uppföljningssystem.
God överensstämmelse mellan journaler och inrapporterade uppgifter, information från Malmö Universitet