- Forskning
- Hälsa
I tandhälsoregistret finns information om tandvård inom det statliga tandvårdsstödet, tandvård till personer med vissa långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar samt nödvändig tandvård. Dessa uppgifter används som underlag till statistik och forskning.
Registret bildades den 1 juli 2008 då den senaste statliga tandvårdsreformen genomfördes. Tandhälsoregistret är också det senast bildade registret inom Socialstyrelsen. Syftet med tandhälsoregistret är att man skall kunna följa tandvårdens och tandhälsans utveckling över tid här i landet.
Med stöd av de fakta som finns i registret och annan kunskap är det tänkt att tandläkare, verksamhetschefer och politiker skall arbeta för att skapa de rätta förutsättningarna för en bra tandvård, både nu och i framtiden. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av tandvården med hjälp av registerdata skall göra det möjligt att identifiera brister och ta fram goda exempel som kan leda till utveckling och förbättring av tandvården. Om kunskapen används rätt kan man skapa en bättre vård för alla.
Om man kombinerar uppgifterna i tandhälsoregistret med andra hälsodataregister eller databaser kan man analysera i vilken utsträckning faktorer som arbete, utbildning eller inkomst påverkar tandvården, för närvarande samt på sikt.
Det går också att se om olika läkemedel har påverkan på tandhälsan. Man kan även skaffa sig bättre kunskap om hur tandhälsan påverkas vid andra sjukdomstillstånd som exempelvis psykisk ohälsa, cancer, diabetes, blodsjukdomar eller vid funktionsnedsättningar.
Tandhälsoregistret innehåller uppgifter om vuxna som fått tandvård inom det statliga tandvårdsstödet. Dock omfattas inte den tandvård som ges kostnadsfritt till barn och unga mellan 0 och 23 år, käkkirurgi eller tandvård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling.
Det framgår att ett allt större antal äldre har betydligt fler egna tänder i behåll, om man jämför dem med tidigare generationers äldre människor som oftare var helt eller delvis tandlösa. Vidare kan man läsa att tandhälsan inte skiljer sig avsevärt åt mellan kvinnor och män. Däremot syns stora skillnader i grupper med olika inkomst och utbildningsnivå.
All information som finns i tandhälsoregistret skyddas av absolut sekretess. Det finns möjlighet att lämna ut uppgifter för exempelvis forskning, men bara efter särskild prövning i varje enskilt fall. Dessutom är användningen av registeruppgifterna begränsad till statistik, forskning och epidemiologiska undersökningar, samt uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring. Alla som är registrerade har rätt att få ta del av registeruppgifterna om sig själva.
