- Politik
Utredningen om jämlik tandhälsa (SOU 2021:8) publicerades den 1 mars i år. Redan har den skickats ut på remiss och Tandhälsoförbundet är en av remissinstanserna. Remisstiden går ut den 1 september 2021 så det finns gott om tid att plöja igenom den omfattande utredningen och ge synpunkter på den. En grupp inom Funktionsrätt Sverige kommer att arbeta tillsammans med Tandhälsoförbundet för att ge gemensamma synpunkter.
När behovet får styra - ett tandvårdsystem för en mer jämlik tandhälsa är det långa namnet på utredningen. Utredaren Veronica Palm har tillsammans med sina medarbetare gjort en bra genomgång av hur tandvården ser ut i dag, vilka som går till tandläkaren och vilka som inte gör det. Utredningen redovisar också hur tandhälsan ser ut bland befolkningen.
Tandhälsoförbundet (Tf) har jobbat för att tandvården ska ingå i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd. Vi tycker det är rimligt att välfärden även ska omfatta tandvården. Dessutom finner forskningen att fler och fler sjukdomar har sitt ursprung i munhålan. Utredningen nämner bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.
Det kan till och med vara lönsamt ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv att sänka kostnaderna för tandvården till en nivå som gör att fler har råd att i tid gå till tandläkaren. Nu nöjde sig utredningen med att kostnadsberäkna ett sådant förslag (6,5 miljarder kronor).
Om riksdagen beslutar att skjuta till 6,5 miljarder kronor till tandvården för att den ska kunna ingå i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd behövs inte så många av de förändringar som utredningen föreslår. Det skulle också innebära att alla får tandvård utan höga kostnader och då behöver man inte peka ut vissa grupper som ska få subventioner och det behövs inte särskilda regler för LSS-boenden, äldre eller dem med mycket omsorg. Samtidigt minskar administrationen.
Det behövs förstås ändå regler för vilka åtgärder som ingår i samhällets bastandvård och hur mycket tandläkarna ska få i ersättning för sitt jobb. I dag är prissättningen fri i tandvården och kan den inte vara för den bastandvård som samhället betalar för.
Utredningen föreslår att alla ska ha en tandhälsoplan ungefär som en vårdplan. I den ska finnas information om hur ofta man behöver komma till tandläkaren för kontroll, eventuella åtgärder som behöver göras den närmaste tiden och råd om hur tandhälsan ska skötas. Det är en bra idé och följer trenden i hälso- och sjukvården. Bra är också att patienterna föreslås få tillgång till all information som finns hos försäkringskassan om vlka åtgärder som vidtagits vid respektive besök.
Kostnaden för undersökningar och vissa förebyggande åtgärder föreslås vara 200 kr per tillfälle, det är bra men blir inaktuellt om tandvården ska ingå i hälso- och sjukvården. Personer över 85 år föreslås ingå i det särskilda tandvårdsstödet liksom personer som har svårt att sköta sin munhygien. Beslut om om vilka som ska ha rätt till särskilt tandvårdstöd kan föreslås av alla legitimerade vårdgivare inom hälso- och sjukvården, men det är försäkringskassan som fattar det slutgiltiga beslutet.
Tandvård som kan betraktas som medicinsk vård fortsätter att vara del i regionernas verksamhet, men det blir färre grupper. Förslaget innebär att fyllningsbyte fortsätter att vara en del av regionernas ansvar och till detta har man även lagt till problem med orala infektioner. Dock skriver utredningen i förslaget till text i en ny förordning att det ska finnas misstankar om samband mellan allmänsjukdom och dentala material eller orala infektioner, vilket innebär att det kan bli mycket svårt att få dessa bidrag då det krävs någon slags bevisning.
För att täcka dessa kostnadsökningar föreslår utredningen att gratis tandvård till unga vuxna mellan 20 och 23 år tas bort och att de istället ingår i vuxentandvården. Dessutom försvinner de särskilda tandvårdsbidragen som uppgår till 300 eller 600 kr beroende på ålder och riskgrupper.
Bra är att utredningen föreslår informationskrav i tandvården som kopplas till Patientlagen. Förslaget innebär också krav på hälso- och sjukvårdens utövare att informera om vilka möjligheter till tandvårdsbdrag som finns. Utredningen förtydligar att patienter kan överklaga enligt förvaltningslagen om de inte får önskat bidrag. Regelverket gällande protetisk behandling och omgörning av sådan behandling av annan tandläkare tas också upp.
Tf fortsätter att arbeta för att tandvården ska ingå i hälso- och sjukvården och i dess högkostnadsskydd och då slipper man en del byråkrati, men fortsatt måste man utöva tillsyn och ha regler för vad som ska ingå i bastandvården. Vi kommer också att föreslå förändringar när det gäller byte av dentala material för att tjänstemän i regionerna inte ska kunna stoppa det genom att klargöra att inga "misstankar finns att materalet påverkar allmänhälsan".
Kampen för bättre och billigare tandvård fortsätter alltså