- Hälsa
Titandioxid är ett vitt färgämne som finns i många olika produkter. Forskning om hur det påverkar levande organismer är inte så stor, men under senare år har forskare funnit att titandioxid påverkar DNA och kan öka risken för cancer, den ökar också inflammationer och påverkar tarmfloran negativt. Forskare efterlyser nu regler för användning av titandioxid.
Titandioxid (E171) är ett vitt färgämne som oftast är en så kallad nanopartikel. Senare års forskning visar att titandioxid påverkar vår arvsmassa och därmed ökar risken för cancer och inflammationer. Den ger också upphov till oxidativ stress.
Ytterligare en studie om titandioxid visar att den påverkar bakteriefloran i tarmarna. Titandioxid dödar inte bakterier eller ändrar sammansättningen utan främst påverkar den bakteriernas aktivitet och ger ökad risk för bildning av biofilm då bakterier sluter sig samman och därmed kan få andra effekter än vad varje bakterie för sig kan åstadkomma. Denna forskning är svår och relativt ny, men forskarna är oroliga för att titandioxid kan ha mycket allvarliga effekter.
Exponering för nanopartiklar, som titandioxid, tror man ligger bakom demens, autoimmuna sjukdomar, cancer, eksem, astma, autism och flera andra besvär. Hur stor andel som beror på titandioxid är okänt, men riskbilden är tydlig.
I dag utsätts vi för stora mängder titandioxid. Ämnet finns i godsaker, tuggummi, solkräm, kosmetika, tandkräm, mediciner, matvaror med mera. I en forskningsstudie räknar man med att varje vuxen i USA utsätts för 1milligram titandioxid per kilogram kroppsvikt per dag. En person som väger 60 kg får alltså i sig 60 mg titandioxid per dag. Barn får i sig mer då de äter mer godsaker.
Känslighet för titan kan uppstå på grund av all titandioxid som finns i konsumtionsvaror och mediciner. Risk finns då att implantat i höft, knä eller käkben misslyckas, enligt den forskning som redovisas nedan. Bäst är att all titan tas bort i konsumentprodukter och mediciner då de inte behöver vara vita. Risken för överkänslighet för titan minskar då.
I dentala material bör man inte använda titan, varken till implantat eller kronor eftersom det finns ersättningsmaterial. Metaller ska aldrig användas som dentala material. Spara istället riskerna till t. ex. höftimplantat där andra alternativ saknas.
Till artikel om förekomst av titandioxid, engelska
Till artikel om att titandioxid påverkar tarmfloran, engelska
Till vetenskaplig artikel, DNA skador på möss, engelska