- Forskning
- Hälsa
Kan sättet vi andas på påverka hur vi sover, hur pigga vi känner oss och till och med vad vi blir sugna på att äta? Ett ovanligt andningsexperiment väckte frågor om sambandet mellan andning, koldioxid och kroppens ämnesomsättning.
För nästan tio år sedan deltog Anders Olsson, verksam inom medveten andning, i ett experiment vid Stanford University. Under tio dagar blockerades näsan så att han bara kunde andas genom munnen. Han ville undersöka hur kroppen reagerar när näsandningen helt sätts ur spel.
Förändringarna blev påtagliga. Enligt hans egen berättelse började han snarka kraftigt, vaknade upprepade gånger under nätterna och fick allt svårare att känna sig utvilad. Efter några dagar märkte han också att suget efter choklad, glass och annan energirik mat ökade. Han upplevde att både humöret och energin försämrades i takt med att sömnen blev sämre.
När de tio dagarna var över kunde han återgå till näsandning. Han berättar att snarkningen då nästan försvann och att både energin och humöret snabbt förbättrades. Det är en slående personlig erfarenhet, även om ett enskilt experiment inte kan visa att samma effekter uppstår hos alla eller säkert fastställa orsaken till varje förändring.
Vi tänker ofta på andningen som ett sätt att ta in syre. Men andningen reglerar också mängden koldioxid (CO₂) i blodet. Koldioxid är inte bara en restprodukt som kroppen ska göra sig av med. Den spelar bland annat en viktig roll för blodets pH-värde och för hur syre frigörs från hemoglobinet till kroppens vävnader.
Om vi andas mer än kroppen behöver kan koldioxidhalten sjunka. Det kallas överandning eller hyperventilation och kan påverka kroppens normala reglering. Däremot är sambandet mellan munandning, koldioxidnivåer, sömn och ämnesomsättning komplicerat. Experimentet i artikeln visar inte i sig att låga koldioxidnivåer orsakade Anders sötsug eller alla de andra besvären.
Det finns samtidigt gott om skäl att ta sömnproblem på allvar. Otillräcklig eller störd sömn kan påverka humör, koncentration och kroppens reglering av blodsocker och aptit. Snarkning kan också vara ett tecken på sömnapné, där andningen upprepade gånger avbryts eller minskar under natten.
Näsan filtrerar, värmer och fuktar luften innan den når de nedre luftvägarna. För många är näsandning därför ett bra sätt att andas i vila. Men munandning kan vara nödvändig när näsan är täppt eller vid vissa medicinska tillstånd.
Den som ofta snarkar, vaknar trött eller har misstänkta andningsuppehåll bör söka vård för att få orsaken utredd. Att tejpa munnen under sömnen är inte en lämplig lösning för alla och kan vara riskabelt om luftflödet genom näsan är begränsat.
Andningsexperimenten väcker ändå en intressant fråga: Hur påverkar våra andningsvanor sömn och välbefinnande? Forskningen visar att andning, sömn och ämnesomsättning hänger samman, men exakt hur sambanden fungerar behöver undersökas vidare.
What Ten Days of Mouth Breathing Taught Me About Sleep, Metabolism, and CO₂ (consciousbreathing.com)
