- Forskning
- Hälsa
Var fjärde svensk är tatuerad och bland unga kvinnor är det ännu vanligare. Men vad har vi egentligen sprutat in i huden och hur påverkar det kroppen? Forskare vet att tatueringar kan ge hudreaktioner och infektioner, men det finns fortfarande många obesvarade frågor om långtidseffekterna.
Enligt Folkhälsomyndighetens senaste miljöenkät har ungefär var fjärde svensk en tatuering. Det är vanligare bland kvinnor än män och allra vanligast bland yngre personer. De flesta får inga problem av sina tatueringar, men för en del blir det betydligt mer besvärligt. I enkäten uppgav 4,7 procent att de hade hudbesvär som de kopplade till sin tatuering.
Men vad händer egentligen när tatueringsnålen arbetar sig genom huden? Jo, färgen stannar – men inte alltid bara i huden. En tatueringsmaskin gör tiotusentals nålstick per minut och placerar färgpigmenten i läderhuden, dermis, ungefär en till två millimeter under hudytan. Där reagerar immunförsvaret. Framför allt är det makrofager, ibland kallade ”storätare”, som tar hand om pigmenten.
Problemet för kroppen är att pigmenten är mycket svåra att bryta ned. Makrofagerna kapslar in färgen, men när en sådan immuncell så småningom dör frigörs pigmenten och tas upp av nya makrofager. På så sätt uppstår ett slags kretslopp som gör att färgen kan finnas kvar i huden under mycket lång tid.
Studier har visat att tatueringsfärg kan transporteras till lymfkörtlar. I en schweizisk musstudie från 2025 nådde pigment lymfkörtlar redan inom tio minuter efter tatuering. En del av pigmentet stannade där, medan annat fördes vidare till lymfkörtlar längre in i kroppen. Tidigare obduktionsstudier på människor har också visat att tatueringspigment kan finnas i närliggande lymfkörtlar.
I samma musstudie såg forskarna också förändringar i makrofagernas funktion. När mössen fick ett mRNA-vaccin mot covid-19 utvecklade de ett svagare antikroppssvar än otatuerade möss. När de däremot fick ett influensavaccin som bygger på en annan vaccinteknik blev antikroppssvaret starkare.
Det är intressanta resultat, men det är viktigt att inte dra för stora slutsatser. Studien gjordes på möss och forskarna vet ännu inte om samma sak händer hos människor. Det behövs mer forskning innan man kan säga vad en tatuering betyder för människans immunförsvar på längre sikt.
Tatueringsfärger kan innehålla många olika ämnen. Äldre färger var ofta baserade på metaller, medan så kallade azo-pigment numera används mycket. När vissa azo-pigment bryts ned kan cancerframkallande ämnen bildas. Färgerna kan också innehålla lösningsmedel, bindemedel, konserveringsmedel och andra tillsatser.
EU:s kemikalielagstiftning REACH begränsar sedan 2022 halterna av flera ämnen i tatueringsfärger, bland annat ämnen som kan vara cancerframkallande, påverka fertiliteten eller orsaka allergier. Samtidigt finns inget system där varje tatueringsfärg måste godkännas av en myndighet innan den får säljas.
När Läkemedelsverket under 2024 inspekterade tatueringssalonger i ett hundratal kommuner granskades 445 tatueringsfärger. Drygt hälften uppfyllde inte kraven på märkning enligt REACH, ofta på grund av bristfälliga innehållsförteckningar.
Det betyder inte att alla tatueringsfärger är farliga. Däremot visar det att det kan vara svårt för både konsumenter och tatuerare att veta exakt vad en färg innehåller och om den verkligen uppfyller alla krav.
När det gäller cancer är forskningsläget fortfarande osäkert. Svenska studier har visat statistiska samband mellan tatueringar och vissa cancerformer, framför allt lymfom och melanom. Men studierna har flera begränsningar och resultaten måste därför tolkas försiktigt.
En sammanställning av sju tidigare studier fann inte något övertygande stöd för att tatueringar ökar risken för hudcancer eller lymfom. Det betyder inte att en sådan risk definitivt kan uteslutas, utan att forskningen ännu inte ger något tydligt svar.
Däremot vet man redan att tatueringar kan orsaka infektioner och hudreaktioner. Infektionsrisken är relativt låg när tatueringen görs under goda hygieniska förhållanden, men hudreaktioner går inte alltid att förebygga genom att välja en seriös tatuerare.
Risken för långvariga hudbesvär verkar dessutom öka med tatueringens storlek. I de studier som refereras i artikeln hade omkring tolv procent av personer med stora tatueringar, större än fem handflator, hudbesvär jämfört med omkring två procent bland dem med mindre tatueringar. Röd färg är särskilt förknippad med så kallade fototoxiska reaktioner, där solljus kan utlösa klåda, rodnad, svullnad eller smärta.
Ännu besvärligare kan en kontaktallergi bli. Den kan ge kraftig och långvarig klåda och i vissa fall vara livslång. Om en allergisk tatuering behöver tas bort kan laserbehandling dessutom vara problematisk, eftersom pigmenten då slås sönder i mindre partiklar och kan spridas från det tatuerade området. I svåra fall kan kirurgisk borttagning behövas.
Tandhälsoförbundet anser att varje människa själv ska få bestämma över sin egen kropp. Det innebär också att vi inte vill tala om för människor vad de får eller inte får göra.
Däremot har Tf tydliga försiktighetsprinciper, bland annat när det gäller permanenta tatueringar. Vi avråder från permanenta tatueringar eftersom det finns dokumenterade risker och fortfarande många obesvarade frågor om vad som händer med färgpigmenten i kroppen på lång sikt.
Det säkraste sättet att undvika de risker som följer med en permanent tatuering är naturligtvis att avstå. För den som framför allt vill prova ett motiv eller använda kroppen som uttrycksform finns det också tillfälliga tatueringar som inte kräver att pigment injiceras i huden. De kan därför vara ett betydligt enklare alternativ om man vill kunna ändra sig när tiden går. Samtidigt bör man välja produkten med omsorg, eftersom även vissa tillfälliga tatueringar och framför allt så kallad svart henna kan orsaka hudreaktioner och allergier.
En permanent tatuering är däremot just permanent. Den kan vara vacker, personlig och betydelsefull – men den innebär också att främmande pigment förs in i huden och att kroppen sedan får hantera dem under mycket lång tid. Därför kan det vara klokt att tänka efter en extra gång innan man låter tatuera sig. Att vänta är enkelt. Att ångra en permanent tatuering är betydligt svårare.
