- Forskning
- Hälsa
Förändringar i tarmens bakterieflora kan ses flera år innan typ 2-diabetes bryter ut. Det visar en stor svensk studie ledd av forskare vid Chalmers tekniska högskola. På sikt kan upptäckten göra det lättare att hitta personer som löper ökad risk att drabbas.
Tarmfloran har fått allt större uppmärksamhet inom forskningen. Nu visar en omfattande svensk studie att det går att se tydliga förändringar i tarmens bakterier flera år innan en person utvecklar typ 2-diabetes.
Forskarna undersökte tarmfloran hos 4685 svenska vuxna genom prover från avföringen. Deltagarna följdes sedan under i genomsnitt fem år. Under uppföljningen utvecklade 383 personer typ 2-diabetes.
När forskarna jämförde deltagarna kunde de se gemensamma förändringar i tarmfloran hos dem som senare insjuknade. Totalt identifierades nio bakterier som var kopplade till risken att utveckla sjukdomen.
Ett särskilt intressant fynd handlar om bakterien Akkermansia muciniphila. Den brukar förknippas med positiva hälsoeffekter och finns normalt i tarmen. I den nya studien såg forskarna däremot ett samband mellan höga halter av bakterien och senare diabetes hos personer som hade ett lågt intag av fibrer.
Förklaringen kan vara att bakterien under goda förhållanden använder fibrer från maten. Om det finns för lite fibrer kan den i stället börja bryta ner det skyddande slemlager som finns i tarmen. Det kan påverka tarmmiljön och bidra till inflammation och störningar i ämnesomsättningen. Resultatet visar alltså att det inte bara handlar om vilka bakterier som finns i tarmen, utan också om vilka förutsättningar de får genom vår kost.
Det är framför allt fiberrik mat som verkar vara viktig för en gynnsam tarmmiljö. Fibrer finns bland annat i frukt, grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter. Tarmbakterierna kan använda vissa av fibrerna som näring och bilda ämnen som i sin tur kan påverka både tarmen och kroppens ämnesomsättning.
Forskarna bakom studien betonar att resultaten på en övergripande nivå stödjer dagens rekommendationer om att äta mer fiberrik mat. De understryker samtidigt att det ännu inte går att ge särskilda kostråd utifrån just de bakterier som identifierats i studien.
Ett av de mest intressanta framtidsscenarierna är att tarmfloran skulle kunna användas för att identifiera personer som har en förhöjd risk att utveckla typ 2-diabetes.
Idag används bland annat faktorer som övervikt, ärftlighet och blodsockernivåer för att bedöma risken. I framtiden skulle kanske ett avföringsprov kunna ge ytterligare information.
Men dit är det fortfarande en bit kvar. Resultaten behöver bekräftas i fler stora studier och tarmflorans betydelse för utvecklingen av diabetes behöver undersökas ytterligare. Studien kan därför ännu inte användas som ett kliniskt test för att förutsäga diabetes.
Forskningen om tarmfloran ger en allt tydligare bild av hur nära sammanbundna kosten, tarmen och kroppens ämnesomsättning är. Tarmens mikroorganismer påverkas av vad vi äter och kan i sin tur påverka flera processer i kroppen. Till skillnad från våra gener går tarmfloran dessutom att påverka. Kosten är en av de viktigaste faktorerna.
Det finns därför goda skäl att ge tarmens bakterier bra arbetsvillkor. En kost med mycket grönsaker, frukt, baljväxter och fullkorn är inte bara bra för att få i sig fibrer och andra näringsämnen – den ger också näring åt många av de bakterier som lever i vår tarm.
Forskningen visar ännu inte exakt hur vi ska förändra vår tarmflora för att förebygga diabetes. Men den ger ytterligare en anledning att tänka på vad vi lägger på tallriken. En frisk tarmflora börjar kanske inte med en mirakelkur – utan med maten vi äter varje dag.
