- Dentala material
- Forskning
- Hälsa
Marknaden för dentala biomaterial växer snabbt. Samtidigt ökar intresset för material som fungerar bättre tillsammans med kroppens egna vävnader.
Tandvården använder många olika material – från titan i implantat till keramer, kompositer och olika bioaktiva material. Den globala marknaden för dentala biomaterial växer och väntas fortsätta göra det under de kommande åren.
Titan har använts inom tandvården i drygt 60 år. Den svenske professorn Per-Ingvar Brånemark behandlade sin första patient med ett titantandimplantat i Göteborg år 1965.
Men numera utvecklas nya keramiska och regenerativa material snabbt. Det handlar ju inte bara om att hitta material som är starka och hållbara. En mycket viktig fråga är hur materialet fungerar tillsammans med kroppen.
Ett biokompatibelt material ska kunna användas i kroppen utan oacceptabla negativa biologiska effekter. Inom tandvården är detta särskilt intressant eftersom vissa material kan finnas kvar i munnen under många år.
Forskningen undersöker därför bland annat hur olika material påverkar inflammation, vävnader och kroppens celler. Samtidigt utvecklas material som inte bara ersätter förlorad vävnad utan också kan bidra till kroppens egen läkning.
Det senare området är särskilt spännande. Framtidens tandvård kan komma att använda så kallade bioaktiva och regenerativa material för att stimulera bildandet av nytt ben och annan vävnad.
Tandhälsoförbundet ser positivt på utvecklingen mot mer biokompatibla material. När främmande material används i kroppen bör valet grundas på vetenskap, funktion, hållbarhet och hur väl materialet samspelar med kroppens vävnader.
Förbundet ser därför med intresse på utvecklingen av keramer, bioaktiva material och regenerativa metoder. Målet bör vara en tandvård som i största möjliga utsträckning bevarar patientens egna vävnader och använder material som kroppen tolererar väl.
Utvecklingen går från material som enbart ersätter det som gått förlorat till material som kan hjälpa kroppen att reparera sig själv. Det kan bli en viktig del av framtidens tandvård – där målet inte bara är att ersätta en förlorad tand eller vävnad, utan att i större utsträckning stödja kroppens egen förmåga att läka och bygga upp nytt.
