- Dentala material
- Hälsa
- Politik
Nu uppmanar Tandvårdsskadeförbundets ordförande fackförbundet Unionen och regeringen att aktivt agera för att svenska tandsköterskor ska få arbetsskadeersättning för de enorma mängder kvicksilver de utsatts för i arbetsmiljön. Två fall kommer inom kort att avgöras. Den norska domen skapar praxis i Norge och samma beslutsunderlag bör kunna användas även i Sverige.
Tandsköterskor utsätts fortfarande för kvicksilverångor vid slipning och borrning i amalgam. Dessa problem försvinner inte förrän amalgamet är borta om cirka 20 år. Skillnaden nu är att det finns regler om hur amalgam ska hanteras på tandläkarklinikerna och att förhoppningsvis personalen har kunskap om hur farligt kvicksilver är.
Kvicksilverhalterna på tandläkarpraktikerna var sannolikt störst från 1950 till in på 1970-talet. Kunskaperna om kvicksilvrets farlighet var låg, det gjordes nästan bara amalgamfyllningar och många inom tandvården utsattes för enormt höga halter.
Margaretha Molius berättar att kvicksilver till tandkliniken levererades i tjocka glasflaskor cirka 15 cm höga, utan etiketter eller någon som helst information om vad de innehöll. Hon tvingades av hälsoskäl att sluta som tandsköterska, men minns fortfarande att klinikens golv hade 30 cm breda golvtiljor där amalgam och kvicksilver glittrade i golvspringorna. Hela huset såg likadant ut och det låg spill i alla rum.
När kliniker sanerats i modern tid har det hittats flera teskedar kvicksilver i vattenlås och rörböjar. Avloppsrören från tandläkarmottagningar betraktas som miljöfarligt avfall då det fortsatt samlas kvicksilver i rören.
Tandsköterskorna knådade tidigare amalgamet med bara händerna och mycket kvicksilver trängde in via huden. Värst var dock de kvicksilverångor som ständigt frigjordes ur amalgamet, eftersom kvicksilver förångas redan vid rumstemperatur. Vid lagningar på barn användes ett amalgam med ordentligt överskott av kvicksilver och som dessutom värmdes. Förr användes omkring 10 ton amalgam varje år, vilket innebär minst fem ton kvicksilver årligen.
Att inte alla tandsköterskor blev sjuka är ett under. Mer om tandsköterskornas arbetsmiljö finns att läsa i boken “Var så god nästa” som kan köpas via Tandvårdsskadeförbundet.
I brevet till Unionen uppmanar Margaretha Molius dess ordförande att ta tandsköterskornas problem på allvar. Uppbackning behövs särskilt nu när två fall finns för ett avgörande. Båda dessa tandsköterskor är medlemmar i Tandvårdsskadeförbundet.
Under åren har fackliga kontakter funnits med tandsköterskorna och inför sändningen av det norska TV-programmet *Bennpunkts filmer ? Kvikksölvjentene? och ?Kvikksölvjentenes barn*? 2005 respektive 2006 hölls ett möte med SKTF. Då “Kvikksölvjentene” sändes i svensk TV ringde drygt 400 tandsköterskor till förbundet och den dåvarande ordföranden lovade att driva frågan om skadestånd.
Dock kom detta av sig och under de senaste åren har den fackliga organisationen inte agerat alls. Kanske har man upplevt det alltför kontroversiellt och väntat på de norska domarna.
Den norska domen i Högsta domstol är tydlig och kommer att utgöra praxis för kommande domar i Norge. Viktigt med domen är ställningstagandet som konstaterar att kvicksilver ger de skador som tandsköterskan i fråga har. De fackliga företrädarna i Norge har agerat kraftfullt för att få detta erkännande och för att tandsköterskan skulle få ersättning för allt kvicksilver hon fått i sig under arbetslivet.
Även den norska ministern som ansvarar för ärendet har markerat att de 150 tandsköterskor som nu står på tur ska få sin sak rättsligt prövad utan dröjesmål.
