- Forskning
- Hälsa
Inflammation i tandköttet kan få konsekvenser långt utanför munhålan. Forskare har länge sett samband mellan tandlossning och flera kroniska sjukdomar. Nu visar en ny studie hur inflammation kring tänderna kan förändra immunceller i benmärgen och därigenom bidra till inflammation i andra delar av kroppen.
Munnen är en del av kroppen, men länge har tandvård och övrig sjukvård behandlats som två ganska skilda områden. Under senare år har forskningen allt tydligare visat att munhälsan och kroppens allmänna hälsa hänger samman.
Ett särskilt intressant område är tandlossningssjukdomen parodontit, som orsakas av ett samspel mellan bakterier i munhålan och kroppens immunförsvar.
Vid parodontit uppstår en långvarig inflammation i vävnaderna som håller tänderna på plats. Om sjukdomen inte behandlas kan både tandkött och käkben skadas, vilket i förlängningen kan leda till att tänder lossnar.
Men inflammationen behöver inte stanna i munnen. I en studie som publicerades i juli 2026 i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Oral Science undersökte forskare vid bland annat Peking University hur tandlossning kan påverka immunförsvaret.
Forskarna använde försöksmöss med parodontit och undersökte förändringar i en viss typ av vita blodkroppar, så kallade neutrofiler. Neutrofiler hör till immunförsvarets första försvarslinje. De hjälper kroppen att bekämpa infektioner, men om de blir alltför starkt aktiverade kan de också bidra till inflammation och vävnadsskador.
Forskarna upptäckte att tandlossningssjukdomen förändrade neutrofilerna redan i benmärgen, där blodkropparna bildas. Cellerna utvecklade ett mer inflammationsdrivande beteende.
Det innebär att en långvarig inflammation kring tänderna skulle kunna påverka immunförsvaret redan innan immuncellerna lämnar benmärgen och sprids till andra delar av kroppen.
Forskarna identifierade en mekanism där proteinet Chac2 hade en central betydelse. Chac2 påverkar omsättningen av glutation, ett ämne som finns naturligt i kroppens celler och är viktigt för deras skydd mot oxidativ stress. I försöken ledde förändringarna i glutationomsättningen till att neutrofilerna producerade mer reaktiva syreföreningar och andra ämnen som kan förstärka inflammation.
Forskarna fann också att signalämnen inom det så kallade typ I-interferonsystemet bidrog till att sätta igång processen. När de minskade Chac2-aktiviteten i immuncellerna dämpades flera av de inflammatoriska förändringarna. Resultaten ger en möjlig förklaring till hur en lokal inflammation i munnen kan påverka immunförsvaret i hela kroppen.
Forskarna undersökte också vad förändringarna kunde innebära vid diabetes. Hos möss med diabetes försämrades blodsockerregleringen när de samtidigt hade parodontit. Forskarna såg även tecken på ökad inflammation och försämrad funktion i bukspottkörteln.
När de överförde inflammationsaktiverade neutrofiler från möss med parodontit till andra möss med diabetes försämrades blodsockerkontrollen även hos mottagarna. När Chac2-aktiviteten däremot hämmades förbättrades flera av de undersökta värdena. Det är viktiga fynd, eftersom man sedan tidigare känner till ett samband mellan diabetes och tandlossning.
Personer med dåligt reglerad diabetes har större risk att utveckla parodontit. Samtidigt kan en pågående tandlossningssjukdom försvåra blodsockerregleringen. Flera kliniska studier har också visat att behandling av parodontit kan ge en måttlig förbättring av långtidsblodsockret hos personer med diabetes.
I en vetenskaplig översiktsartikel som publicerades i British Dental Journal 2025 sammanställdes forskning om sambandet mellan parodontit och ett stort antal sjukdomar. Forskarna beskrev möjliga kopplingar till bland annat hjärt-kärlsjukdomar, stroke, lungsjukdomar, njursjukdomar, reumatoid artrit och vissa neurologiska sjukdomar.
Bakterier från inflammerat tandkött kan ibland ta sig ut i blodbanan. Samtidigt kan inflammationen i munhålan bidra till att signalämnen från immunförsvaret sprids i kroppen. Det kan i sin tur påverka blodkärl, ämnesomsättning och immunförsvarets funktion.
Men sambanden är inte lika väl belagda för alla sjukdomar. Att två sjukdomar förekommer oftare tillsammans betyder inte automatiskt att den ena orsakar den andra. Gemensamma riskfaktorer, exempelvis rökning, ålder och diabetes, kan också bidra till sambanden.
Den tydligast belagda ömsesidiga kopplingen finns mellan parodontit och diabetes. En viktig slutsats av forskningen är att inflammationer i tandköttet bör tas på allvar.
Blödande tandkött är ofta ett tidigt tecken på inflammation. Om besvären fortsätter är det viktigt att låta tandläkare eller tandhygienist undersöka tandköttet och bedöma om det finns tecken på tandlossningssjukdom.
Regelbunden och noggrann rengöring av tänderna, även mellan tänderna, kan minska mängden bakteriebeläggningar och förebygga inflammation. Vid etablerad parodontit behövs ofta professionell behandling för att avlägsna bakteriebeläggningar och tandsten under tandköttskanten.
Rökstopp, god blodsockerkontroll vid diabetes och regelbundna uppföljningar kan också vara viktiga delar i behandlingen.
Den nya forskningen visar hur komplicerat samspelet mellan munhålans bakterier och kroppens immunförsvar kan vara. Särskilt intressant är upptäckten att en lokal inflammation kring tänderna kan påverka hur immunceller utvecklas i benmärgen och därmed möjligen förstärka inflammation i andra organ.
Fynden öppnar för fortsatt forskning om nya behandlingsmetoder, men innebär ännu inte att det finns någon ny behandling riktad mot Chac2 för patienter med parodontit.
För Tandhälsoförbundet är resultaten ytterligare en påminnelse om hur nära munhälsan och den allmänna hälsan hör samman. God tandvård handlar inte bara om att bevara tänderna. Den kan också vara en viktig del av arbetet för en bättre hälsa i hela kroppen.
The Connection Between Gum Disease and Systemic Inflammation - Analysis by Dr. Joseph Mercola (pdf)
