- Forskning
- Hälsa
- Politik
Karies, parodontit och döda rotfyllda tänder kan påverka allmänhälsan negativt. Det handlar inte bara om förstörda tänder i munhålan utan också om ökad risk för hjärtkärlsjukdomar, lunginflammation hos äldre, cancer, diabetes, reumatism och mycket mer. Att förebygga hål i tänderna och inflammationer i tandköttet är därför ett viktigt område inom folkhälsoarbetet. Dock har det varit svårt att komma igång med riktade insatser.
Vid Umeå universitet pågår uppföljning av Folkhälsomyndighetens stora folkhälsoenkät som görs varje år. Det finns alltså ett mycket stort material att tillgå. Forskarna utgår från frågan om individen låtit bli att gå till tandläkaren trots att behov finns.
Frågan samkörs sedan statistiskt med andra frågor som handlar om sociala parametrar, inkomst, utbildningsnivå, invandring liksom kön och ålder. Här finns tydliga skillnader mellan invandrade respektive infödda personer. Invandrare med låg utbildning och låg inkomst söker inte alltid tandvård trots behov.
Det är också känt att unga vuxna inte alltid söker tandvård vid behov. Men även inom den gruppen finns stora skillnader relaterade till invandring, låg utbildning och låg inkomst.
Med hjälp av den här mer noggranna analysen menar forskare att det finns goda möjligheter att rikta information om tandvård, tandvårdsbidrag med mera till de mest utsatta grupperna. Det skulle kunna förbättra folkhälsan rent allmänt, eftersom tänderna har så stor betydelse för sjukdomars debut och fortsatta utveckling.
Nu gäller de att politikerna hänger med i sitt budgetarbete för bättre tandhälsa till de med störst risk och att begränsade resurser används där de behövs som mest.
