Sveriges första kvinnliga tandläkare

År 1861 utfärdades en ordningsstadga för tandläkaryrket. I ”Ordning för Tandläkekonstens utöfning af den 18 juni 1861” fastslogs, i tredje paragrafen, uttryckligen att yrket nu även var öppet för kvinnor.

Amalia Assur brukar räknas som Sveriges första kvinnliga tandläkare. Amalias far var hovtandläkaren Joel Assur. Han var en av Sveriges första tandläkare överhuvudtaget. Under en längre tid assisterade Amalia sin far i yrket. År 1852 fick hon ett specialtillstånd av Kongl. Sundhetskollegium att på egen hand praktisera i tandläkaryrket.

Maria Johanna Briwolski skulle kunna ses som den första kvinnan med tillåtelse att praktisera tandvård i Sverige. År 1782 fick hon tillstånd av Collegium Medicum eller Kungl. Maj:t. Chirurgiska Societeten att arbeta med tandvård. På 1700-talet var dock inte tandläkaryrket helt formaliserat i Sverige och det är därför oklart om hon kan betraktas som tandläkare i modern mening.

Rosalie Fougelberg var den första kvinnliga tandläkaren i Sverige sedan yrket officiellt öppnades för både kvinnor och män. Precis som Amalia Assur, arbetade Rosalie tidigt som assistent åt sin far och ville följa honom i hans yrke som hovtandläkare. Rosalie underkändes dock vid flera examenstillfällen. Även vid det tredje försöket 1866 som övervakades av journalister från både Aftonbladet och Dagens Nyheter, underkändes hon av Collegium Medicum. Rosalie fick dock dispens att praktisera av kung Karl XV, och blev därmed landets första kvinnliga tandläkare sedan yrket hade öppnats för båda könen. Rosalie arbetade därefter bland annat som hovtandläkare hos drottning Lovisa 1867-1871.

Den första svenska kvinnan som tog tandläkarexamen på samma villkor som en man var Carolina Gällstedt-Kronmann. Carolinas flicknamn var Roosvall innan hon gifte sig med Carl Gällstedt. Carl jobbade med tänder och på så sätt intresserade sig även Carolina för tandläkaryrket. När maken dog flyttade Carolina till Danmark, där hon som änka studerade till tandläkare vid universitet i Köpenhamn. Den 8 februari 1870 avlade Carolina tandläkarexamen där. En kort tid därefter fick hon tandläkarlegitimation även i Sverige och bosatte sig sedan i Lund, där hon jobbade som tandläkare. 1874 gifte hon sig med den danske tandläkaren Georg Kronmann och ändrade då sitt namn till Carolina Gällstedt-Kronmann.

Den första tandläkarexamen som en kvinna avlade i Sverige (på samma villkor som en man) ägde rum den 10 januari 1889. Det var Constance Elbe som lyckades med denna bedrift och tidskriften Idun skrev ett reportage om händelsen. Constance Elbe valdes in i Tandläkare-Sällskapet samma år. Tyvärr möttes detta av vissa protester, där en ledamot anmälde sin ”reservation mot qvinnors inväljande i allmänhet”. Vid sidan om tandläkarpraktiken var Constance även engagerad i Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt (FKPR).

Enligt Socialstyrelsens statistik (år 2020) så utgör de kvinnliga tandläkarna idag 58 procent av yrkeskåren. Ett av de absolut mest kvinnodominerade yrkena, mätt utifrån det totala antalet utfärdade legitimationer, är tandhygienist. Inom detta yrke är hela 96 procent kvinnor.

Mer information:
Artikel i Tandläkartidningen
Wikipedia
Statistik från Socialstyrelsen