- Forskning
- Hälsa
Att titta på flera avsnitt av en tv-serie i rad har blivit en vanlig del av vardagen. Men när serietittandet används för att undvika känslor eller problem kan det vara ett tecken på ohälsosamma vanor.
Många har någon gång fastnat framför en tv-serie och sett avsnitt efter avsnitt utan paus – ett beteende som ofta kallas ”binge-watching”. Särskilt under vintermånaderna, när mörker och kyla håller många inomhus, kan sträcktittande kännas som ett naturligt sätt att koppla av.
Forskning visar dock att tv-tittande i vissa fall kan utvecklas till ett problematiskt beteende. I en studie med över 550 personer som tittade mycket på tv uppvisade omkring 61 procent tecken på så kallat binge-watching-beroende. Det innebär att man fortsätter att se flera avsnitt trots negativa konsekvenser i vardagen och upplever svårigheter att sluta.
Hos dem som uppfyllde kriterierna för beroende fanns ett tydligt samband med ökade känslor av ensamhet. Däremot sågs inte samma samband hos personer som visserligen tittade mycket, men som inte upplevde sitt beteende som problematiskt.
Det som framför allt avgör om sträcktittande blir problematiskt är inte hur många timmar man sitter framför tv:n, utan varför man tittar. För vissa handlar det främst om underhållning och avkoppling. För andra kan det bli ett sätt att undvika svåra känslor eller sociala situationer.
Om serietittandet blir den huvudsakliga strategin för att hantera stress, oro eller ensamhet kan det med tiden skapa ett negativt mönster där andra viktiga delar av livet hamnar i skymundan.
Tidigare forskning har också kopplat problematiskt sträcktittande till ökad risk för ångest, depression, sömnproblem och känslomässig stress.
Ett första steg kan vara att stanna upp och fundera över sina egna tv-vanor. Tittar man främst för nöjes skull, eller är det ett sätt att fly från något som känns jobbigt?
Små förändringar kan ibland göra stor skillnad. Att stänga av automatiska uppspelningar av nya avsnitt, ta pauser från skärmen eller se serier tillsammans med andra kan bidra till ett mer balanserat tittande. För många kan det också vara värdefullt att prata om serier och berättelser med andra i stället för att uppleva dem helt på egen hand.
Om sträcktittandet börjar påverka vardagen negativt kan det vara klokt att söka stöd, exempelvis genom samtal med en psykolog eller annan professionell.
Sammantaget visar forskningen att det finns ett samband mellan problematiskt binge-watching-beteende och högre nivåer av ensamhet. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vanligt serietittande i sig inte behöver innebära psykisk ohälsa. För de flesta är det helt enkelt ett sätt att koppla av. Avgörande är därför balansen – och vilken roll tv-tittandet får i vardagen.
Så påverkas din psykiska hälsa av att sträckkolla på tv (kurera.se)
