- Dentala material
- Forskning
- Hälsa
SBU (Kunskapscenter för hälso- och sjukvården) undersöker kunskapsluckor i tandvården och finner som tidigare att sådana finns inom alla områden som undersökts. En tidigare studie visade att inte ens 10 % av tandvården var evidensbaserad. Den medicinska vården är lite bättre med ca 25 % evidensbaserad vård. Tandvårdsskadeförbundet önskar också evidensbaserad vård, men SBU tycker det är ointressant att undersöka dentalt amalgam och dess påverkan på genetiskt känsliga individer.
På Tandläkarförbundets Riksstämma har många intressanta tandvårdsfrågor behandlats. Blad annat konstaterade SBU i ett föredrag att kunskapsluckorna är stora inom tandvården och att forskning saknas inom många området där man i dag får förlita sig på praktisk erfarenhet. Inom parentes kan konstateras att “praktiskt erfarenhet” hos läkare och tandläkare som behandlar amalgamskadade aldrig värderas högt utan då ska det också finnas vetenskapliga belägg.
SBU har fått föreslaget att undersöka hur dentalt amalgam neurotoxiskt påverkar känsliga individer. I ett trevligt svar skriver SBU att det finns så många andra viktiga områden med kunskapsluckor att just amalgam inte är aktuellt att ta upp.
Då undrar Tandvårdsskadeförbundet förstås om de inte vet att mer än hälften av befolkningen har amalgam i tänderna och kommer att fortsätta att ha det i 20 till 30 år till. Under tiden hinner många insjukna i kvicksilverrelaterade besvär.
Frågan är också om SBU ännu inte förstått att det saknas biverkningsregister för dentala material. Trots politiska beslut sedan många år tillbaka har Läkemedelsverket ännu inte upprättat ett sådant.
Till artikel i Tandläkartidningen om SBU:s arbete.
Till SBU:s rapport om tandvården (2000).
