LO har i en ny rapport inom ramen för det välfärdspolitiska programmet uppmärksammat de växande klasskillnaderna i tandvård. Önskvärt är att tänderna betraktas som en del av kroppen och att tandvården inordnas under hälso- och sjukvården. Dock anses detta vara ett långsiktigt mål och därför har ett antal konkreta åtgärder föreslagits under innevarande mandatperiod, bland annat sänkt tröskel för högkostnadsskyddet. Ingenting om fyllningsbyte på grund av sjukdom/biverkningar nämns.
Vid 2012 års LO-kongress fanns tre motioner som tog upp tandhälsan och att tänderna ska betraktas som en del av kroppen och därför borde ingå i det allmänna hälso- och sjukvårdssystemet. Motionerna fördes över för analys och behandling till LO:s välfärdsutredning och nu har rapporten om tandhälsan kommit med ett antal intressanta förslag.
I rapporten konstateras att det “är mycket kostsamt att göra? tänderna till en del av kroppen? och att detta ekonomiskt är svårt att åstadkomma inom en snar framtid. Istället föreslås förbättringar i nuvarande system som skulle kunna påbörjas under kommande mandatperiod. Förslagen har sammanfattats i fem punkter:
1. Regeringen bör införa en prisreglering och kontroll av att den följs.
2. Det allmänna tandvårdsbidraget bör höjas till 400?500 kronor för alla.
3. Det särskilda tandvårdsstödet bör höjas till 700?800 kronor.
4. Högkostnadsskyddet behålls, men tröskeln för att få det sänks, men exakt nivå föreslås inte (idag betalar alla de totala kostnaderna upp till 3000 kr och därefter 50 % upp till 15 000 kr och därutöver 15 %).
5. Information om stöd och hjälp med munhygienen som del av omvårdnaden om de äldre.
Rapporten är intressant och LO:s medlemmar önskar precis som Tandvårdsskadeförbundet förbättringar i det ekonomiska stödet till tandvården.
Två angelägna områden har dock LO gått förbi i sin rapport och möjligen för att begränsa uppdraget.
Det ena är den förebyggande tandvården som börjar med barnen och då handlar det i huvudsak om kosten. Mycket kalcium och fosfater behövs i saliven både för att tänderna och dess emalj ska växa sig starka, men också för att kroppen ständigt ska vara beredd att återmineralisera eventuellt utläckage av mineraler till följd av konsumtion av godis, läsk, juice och annat som har förmåga att skapa kariesangrepp.
Det andra är biverkningar av dentala material som kan leda till både psykisk och fysisk sjukdom. Tidigare har främst amalgam och dess innehåll av kvicksilver debatterats, men nu finns många andra material som exempelvis titan och krom-kobolt-legeringar som känsliga individer blir sjuka av. Fortsatt måste det därför finnas möjlighet till fyllningsbyte om man misstänker att det dentala materialet orsakar problem.
Bevisfrågan kan vara svår och därför är det bäst om tandläkaren tillsammans med den enskilda individen bestämmer vilka åtgärder som behövs. Viktigt är dock med uppföljning av alla som byter fyllningar efter ett respektive fem år för att kunna följa om det får effekt eller inte. Resultat som också bör spridas och vara grund för överväganden om vilka dentala material som ska användas.
