- Hälsa
- Politik
Oseriösa vårdgivare och välfärdsbrott kan både skada patienter och minska förtroendet för vården. I ett betänkande föreslås skärpta krav och bättre kontroll av privata vårdgivare. För tandvården är frågan särskilt aktuell, men det är också viktigt att värna seriösa vårdgivare och patienternas möjlighet att få individuellt anpassad vård.
Patienter ska kunna känna förtroende för att tandvården och hälso- och sjukvården bedrivs på ett tryggt och ansvarsfullt sätt. Samtidigt behöver samhället kunna upptäcka och stoppa verksamheter som bryter mot reglerna, lämnar felaktiga uppgifter eller använder offentliga ersättningar på ett otillåtet sätt.
Det är bakgrunden till flera av förslagen i den statliga utredningen Stärkt patientsäkerhet och ökad motståndskraft (SOU 2026:61). Utredningen vill stärka kontrollen av vårdgivare och göra det svårare för olämpliga aktörer att etablera sig. Målet är att skydda patienter, förbättra kvaliteten och se till att skattemedel används på rätt sätt.
Inom tandvården har ett viktigt steg redan tagits. Sedan den 1 januari 2026 behöver privata vårdgivare tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att yrkesmässigt bedriva verksamhet enligt tandvårdslagen.
För att få tillstånd ska vårdgivaren bland annat ha tillräcklig kunskap om de regler som gäller, ekonomiska förutsättningar att följa dem och i övrigt bedömas vara lämplig. Även personer med inflytande över verksamheten omfattas av prövningen.
IVO har också möjlighet att ingripa om kraven inte längre är uppfyllda eller om det finns allvarliga risker för patienterna. I vissa situationer kan tillstånd återkallas, och verksamhet som bedrivs utan nödvändigt tillstånd kan förbjudas.
Utredningen SOU 2026:61 behandlar hur tillståndsprövning och tillsyn kan utvecklas och föreslår att tillståndskrav ska införas bredare inom hälso- och sjukvården. För tandvårdens del är det därför viktigt att skilja mellan regler som redan har trätt i kraft och nya förslag som ännu inte har beslutats.
En viktig bakgrund till förändringarna är att kontrollen av tandvården har begränsats av myndigheternas resurser och av hur ersättningssystemet fungerar. Det statliga tandvårdsstödet omfattar ett stort antal beslut och utbetalningar. Om felaktiga uppgifter lämnas kan det vara svårt att upptäcka dem i efterhand.
Utredningen lyfter därför behovet av bättre kontroll och samarbete mellan ansvariga myndigheter. Den tar också upp möjligheter att stärka regionernas kontroll av privata vårdgivare som utför vård på regionernas uppdrag. Tillgång till relevanta uppgifter kan vara viktig för att följa upp vårdens kvalitet och användningen av offentliga medel, samtidigt som regler om sekretess och skydd för personuppgifter måste respekteras.
Skärpt tillsyn kan bidra till att upptäcka brister tidigare och ge myndigheterna bättre möjligheter att ingripa när vårdgivare inte följer reglerna. Men kontrollen behöver också vara rättssäker och bygga på en saklig bedömning av den enskilda verksamheten.
Tandhälsoförbundet välkomnar åtgärder som motverkar oseriösa och brottsliga verksamheter inom tandvården och hälso- och sjukvården. Patienter ska kunna känna förtroende för vården, och offentliga ersättningar ska användas på ett korrekt sätt.
Samtidigt är det viktigt att kontrollen utformas så att den inte slår mot seriösa och kompetenta vårdgivare enbart för att de har ett annorlunda synsätt på behandling eller använder metoder som skiljer sig från dem som är vanligast förekommande. Självklart måste vården bedrivas ansvarsfullt och med patientsäkerheten i centrum.
För många av Tandhälsoförbundets medlemmar är möjligheten att hitta rätt vårdgivare särskilt betydelsefull. En del behöver individuellt anpassad vård på grund av allergier, överkänslighet eller tandvårdsrädsla. Andra har erfarenheter av att vanliga behandlingsalternativ inte har fungerat för dem. Därför är det viktigt att patientsäkerhetsarbetet också värnar patienternas möjlighet att få en omsorgsfull bedömning och hitta en seriös vårdgivare som kan möta deras individuella behov.
Att motverka oegentligheter och att värna om patienternas valmöjligheter behöver inte stå i motsats till varandra. Målet måste vara en trygg vård med tydligt ansvar, god insyn och utrymme för individuella behov – utan att seriösa vårdgivare bedöms som olämpliga enbart för att de har ett annat behandlingsperspektiv.
Det är viktigt att komma ihåg att en statlig utredning lämnar förslag som därefter ska beredas innan eventuella lagändringar kan beslutas. Alla delar av betänkandet är alltså inte nya regler som redan gäller. Utredningen föreslår att ett bredare tillståndskrav ska börja gälla den 1 januari 2030. Flera andra föreslagna regler om kontroll, uppföljning och tillsyn är tänkta att börja gälla den 1 januari 2028.
För patienterna är den grundläggande frågan att vården ska vara säker, seriös och anpassad efter individuella behov. Effektiv kontroll behövs för att motverka brott och allvarliga brister, men den måste också tillämpas sakligt och rättssäkert. På så sätt kan patienternas trygghet stärkas samtidigt som seriösa vårdgivare får möjlighet att fortsätta hjälpa människor med olika och ibland mycket speciella vårdbehov.
Stärkt patientsäkerhet och ökad motståndskraft – pdf (regeringen.se)
Tydligare regler – men tandvården måste fungera i praktiken (tf.nu)
