- Forskning
- Hälsa
Få svenska tandläkare förstår riskerna med infektioner i käkbenet, så kallade kavitationer (cavitation). Dessa "hålrum" i käkbenet syns inte på konventionell röntgen, men innehåller mängder av bakterier som påverkar immunförsvaret. Ofta är det tysta infektioner med symtom som kan uppträda var som helst i kroppen. Men även käk- och ansiktssmärta kan upplevas.
Infektioner i käkbenet innebär inte alltid smärta eller ömhet. Ofta är det tysta infektioner som tandläkaren inte upptäcker ens vid röntgen. Men ibland kan smärta finnas i käken och gå vidare upp i ansiktsnerven och nå ögat och örat. Smärtan beskrivs av patienter som mycket stark.
Om doktorn inte hittar några fel vid provtagning och klinisk undersökning bör man misstänka tänderna. Många oförklarliga kroniska besvär kan då få sin förklaring. Problemet är att vi i Sverige har mycket få tandläkare som har kunskaper inom området.
Ännu färre vågar rensa käkbenet då Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tidigare fällt en tandläkare som arbetade på detta sätt. Hon fick senare tillbaka legitimationen, men först efter att en amerikansk professor tillåtits vittna. Nu har återigen IVO öppnat ett tillsynsärende gällande denna duktiga tandläkare på grund av att andra tandläkare ifrågasatt metiden som gjort många Tf-medlemmar friska.
Ofta syns problem om man tar 3D-röntgen, men inte alltid. Tandläkare som arbetar med käkinfektioner anser att de måste såga ut en bit av käkbenet för att kunna gå in i benet och titta. Är det mjukt med fettklumpar så är käkbenet påverkat och måste rensas ordentlig och diagnosen kronisk ischemisk bennekros ställs.
För att säkerställa diagnosen skickas ofta vävnadsprover till ett laboratorium i USA för att få dem analyserade. Många blir bättre, men inte alla och ibland måste tandläkaren göra om operationen efter en tid.
Vanligast är att håligheter i käkbenet uppträder efter extraktion av visdomständer, det vill säga längst bak i käkbenet. Rotfyllda tänder är också kandidater för att infektera käkbenet. I vissa fall är det mycket oklart varför käkbenet förstörts. Det kan vara att blodproppar bildats i blodkärlen och därmed försämrat syretillförseln i området.
Oavsett orsak behöver tandläkaren öppna käkbenet för att ställa diagnos. All påverkad vävnad och dött ben måste tas bort. Först när ett fräscht och rent käkben syns och friskt rött blod strömmar till är det dags att avsluta operationen (se youtubefilm). Därefter bör tandläkaren använda ozongas för att säkerställa att alla bakterier och andra mikroorganismer försvinner.
Därefter används PRF-teknik för att göra ett membran av patientens eget blod att lägga på det renskrapade benet. Detta består främst av vita blodkroppar och fibrinogen som hjälper kroppen att läka och dessutom bekämpas eventuella bakterier som finns kvar. Därefter sys såret vanligen igen.
Endast några få svenska tandläkare har kunskaper för att kunna upptäcka och behandla infekterat käkben. I USA, Tyskland och andra Europeiska länder är det vanligt att biologiska eller holistiska tandläkare arbetar på detta sätt. Viktigt är att tandläkaren tar bort all infekterad vävnad annars får man endast en kortvarig effekt.
Symtom som kan försvinna då käkbensinfektioner tas bort är kronisk trötthet, fibromyalgi, svårighet att fokusera, allergier, neurologiska problem t.ex. MS, kronisk irit, kronisk migrän, oro, darrningar och kronisk smärta i käkregionen.
Nedan finns länkar till dels en video som gjorts av Johann Lechner som visar rensning av käkbenet , dels en länk till ett föredrag som hölls av Stuart Nunnally på IAOMT:s årliga möte 2011 och slutligen ett föredrag med en tandläkare som förklarar vad en kavitation är.
Till youtubefilm om hur tandläkaren rensar käkbenet (tyska)
Till föredrag av tandläkare Stuart Nunnally (engelska)
Till kort presentation av vad en kavitation är (engelska)
