Mastceller har en avgörande roll vid utlösandet av allergiska reaktioner och frisätter, när de aktiveras, en rad aktiva ämnen som histamin, serotonin, heparin, tromboxan, prostaglandin D2 och hexosaminidase, Cellerna är stationära och finns i hela kroppen, men mest i hud, andningsvägar och mag-tarmkanalen.
Mastceller aktiveras när ett allergiframkallande ämne binder till immunoglobulin E (IgE) på ytan av cellen, varvid de aktiva ämnena frisätts. Beroende på arten av stimuleringen frisätts ämnena i olika förhållanden och vållar ödem, klåda, eksem, smärta och astma.
Mastcellerna kan vara redan triggade för olika ämnen hos personer med allergiska besvär och reagera på extemt låga nivåer av allergen, till exempel vid nötallergi, i värsta fall som anafylaktisk shock. Även elektromagnetiska fält har rapporterats aktivera mastceller, i huden vid ?bildskärmssjuka? och i hjärnan vid generell elöverkänslighet.
Motmedel mot aktiverade mastceller är framför allt antihistaminpreparat men även naturliga preparat kan motverka aktiviteten. Amalgamsanering plus antioxidanter har ofta god effekt.
I en studie har forskare undersökt i vilken mån selen (natriumselenit) påverkar frisättandet av aktiva ämnen från mastceller. Cellerna förbehandlades med selen och kontrollcellerna lämnades obehandlade. Därefter behandlades både selen-celler och kontroller med IgE som reagerade på en allergen, dinitrofenol (DNP). När sedan DNP tillsattes reagerade cellerna med frisättning av aktiva substanser (degranulering).
De selen-behandlade cellerna avgav signifikant mindre prostaglandin D2 och hexosaminidas. Histaminfrisättningen minskade i mindre grad. Forskarna anser att resultaten visar på en positiv effekt av extra selentillskott för att minska symtomen vid allergi och astma.