- Forskning
- Politik
Regeringens samordnare inom område Life Science efterlyser inspel från tandvården när det gäller utveckling av forskning och innovationer. Anledningen är att tänderna är en del av kroppen och att det blir alltmer tydligt att problem från munhålan påverkar resten av kroppen. Tandvården är också individanpassad och patientcentrerad varför det finns stora möjligheter att ta fram ny diagnostik och behandling, enligt regerings samordnare Jenni Norberg.
Regeringen pekar ut life science som ett område där Sverige ska vara ledande inom forskning och utveckling. Här behöver tandvården kliva fram, tycker regeringens samordnare Jenni Nordborg. Hon menar att sambanden mellan sjukdom i munnen och besvär i andra delar av kroppen blir allt tydligare. Hon efterlyser förslag från odontologin exempelvis för att utveckla diagnostik och behandling samt samarbete mellan andra discipliner. Det behövs helt enkelt gränsöverskridande samarbete för att nå framgång.
Jenny Norborg lyfter fram att tandvården är individanpassad och patientcentrerad i sitt arbetssätt. Det är något som kan utvecklas i sjukvården och därmed leda utvecklingen framåt. Hon nämner också Brånemarks implantat (titanimplantat), som exempel på en innovation inom tandvården som både blivit medicintekniska produkter och lett till nya innovationer på andra områden.
Hon menar att Sverige måste bli snabbare på att implementera innovationer och i den utveckling behöver alla vara med. Särskilt efterlyser hon gränsöverskridande samarbete. Ett holistiskt perspektiv behövs och därför bjuder regeringen in till dialog i ett vidare perspektiv och en särskild uppmaning riktas till tandvården.
Tandvårdsskadeföbundet borde också vara med i detta utvecklingsarbete. Flera innovationer har tagits fram i syfte att hjälpa amalgamskadade patienter eller personer som haft andra besvär relaterade till tandvården. Tyvärr har sådana bra metoder snarast motarbetats av svensk tandvård och sjukvård. Sådant klimat är inte bra om man vill ha nya innovationer.
Ett exempel är clean-up sugen som togs fram i samverkan mellan tandläkare och en teknisk innovatör för att skydda patienter och tandvårdspersonal från giftiga kvicksilverångor. Trots att den fortfarande tillverkas i Sverige är det få tandläkare i vårt land som efterfrågar den. Försäljningen sker främst till de tyska och amerikanska marknaderna.
För att bättre kunna testa känslighet för metaller utvecklades testet Melisa som påvisar minnesceller för metaller i blod. Från början fanns ett laboratorium i Sverige som gjorde dessa tester och testmetoden exporterades till andra länder i Europa och USA. I Sverige är detta test fortfarande inte godkänt för att påvisa känslighet för metaller och därför lades laboratoriet i Sverige ner. I andra länder bekostas Melisatestet av ländernas försäkringssystem.
Tandläkare som arbetar i tät kontakt med tandvårdsskadade arbetar holistiskt och ser ofta behov av förbättringar när det gäller materialval, teknik för att extrahera tänder/rotfyllda tänder, material för att bygga upp käkbenet, teknisk färdighet för bettinslipning, åtgärder för att återställa näringsbalansen eller för att avgifta kroppen. Det är de känsliga patienterna som visar vägen mot mer ändamålsenlig teknik och andra förbättringar. Specifikationer på forskning, teknik- och materialutveckling för att kunna behandla känsliga patientgrupper borde vara en viktig del i Life Science arbetet.
