- Forskning
- Hälsa
En ny studie visar att bakterierna i infekterade rotkanaler har mycket gemensamt, men också vissa skillnader mellan olika länder. Svenska prover hade den största artrikedomen, men geografiska skillnader förklarade bara en mindre del av variationen.
Munnen innehåller ett mycket stort antal bakterier som tillsammans bildar det så kallade mikrobiomet. När en tand får en pulpanekros och bakterier tar sig in i rotkanalen förändras bakteriesamhället. En ny studie i International Endodontic Journal har undersökt hur detta mikrobiom ser ut i olika delar av världen.
Forskarna jämförde 71 prover från infekterade och tidigare obehandlade rotkanaler i Spanien, Sverige och USA. Med hjälp av DNA-baserad analys kunde de identifiera hundratals olika bakteriearter. Trots att proverna kom från tre olika länder fanns ett tydligt gemensamt bakteriesamhälle. Bland annat återkom släkten som Olsenella, Mogibacterium, Dialister, Segatella och Fusobacterium.
Två bakteriearter, Dialister invisus och Fusobacterium animalis, fanns i samtliga undersökta grupper och hörde till det så kallade kärnmikrobiomet. Det betyder att de förekom så pass regelbundet att forskarna ser dem som en del av den gemensamma bakteriebilden i infekterade rotkanaler.
Samtidigt fanns det skillnader mellan länderna. Det svenska materialet hade exempelvis större artrikedom än proverna från Spanien och USA. Däremot var den övergripande mångfalden och jämnheten i bakteriesamhällena inte tydligt olika.
Forskarna kunde se att bakteriesammansättningen skilde sig något mellan länderna. Men skillnaderna var relativt små. Landstillhörigheten förklarade omkring 6,8 procent av variationen i bakteriesammansättningen.
Det innebär att andra faktorer sannolikt har betydligt större betydelse. Studien kunde inte visa att skillnaderna berodde på exempelvis ålder, kön eller vilken typ av tand som undersökts. Forskarna påpekar samtidigt att sådant som kost, munhygien och allmän hälsa inte hade undersökts.
Även bakteriernas samspel med varandra verkade skilja sig mellan länderna. Forskarna fann olika så kallade nätverk av bakterier, där vissa arter hade en mer central roll i det svenska materialet än i de övriga grupperna. Dessa resultat behöver dock tolkas försiktigt eftersom det svenska materialet var mindre.
Studien visar framför allt hur komplext bakteriesamhället i en infekterad rotkanal är. Det handlar inte om en enda bakterie som orsakar problemet, utan om ett helt samhälle av mikroorganismer som kan samverka.
Forskarna undersökte också vilka funktioner bakterierna kan ha utifrån deras genetiska sammansättning. Där syntes vissa skillnader mellan länderna. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta bygger på beräknade funktioner och inte visar vilka ämnen eller processer bakterierna faktiskt producerar i rotkanalen.
För tandvården kan kunskapen på längre sikt vara intressant. Om vissa bakteriesamhällen eller bakteriers samspel visar sig ha betydelse för hur infektioner utvecklas eller behandlas, kan det bidra till bättre förståelse av rotkanalsinfektioner.
Samtidigt behövs mer forskning. Studien var tvärsnittbaserad och proverna kom från olika forskningscentra, vilket innebär att skillnader i exempelvis provtagning och laboratoriemetoder också kan ha påverkat resultaten.
Det viktigaste budskapet är därför att rotkanalens mikrobiom både är gemensamt och varierande. Vissa bakterier återkommer påfallande ofta i olika delar av världen, medan andra varierar mellan grupper. Geografin verkar ha betydelse – men långt ifrån hela förklaringen.
