Metaller i dentala material kan orsaka inflammationer. Av en forskningsartikel från 2020 framgår att metallegeringar kan korrodera och frigöra giftiga metalljoner och metallpartiklar i mikro eller nanostorlek. Forskarna konstaterar att särskilt koboltkromlegeringar är problematiska.
Många tandläkare tror felaktigt att metaller inte ställer till problem i munhålan. Fler och fler forskningsrapporter redovisar dock sådana besvär som Tandhälsoförbundets medlemmar rapporterat under årtionden. Nu är amalgamet borta, men istället används andra metaller som skelett i kronor och broar, som implantat och även i avtagbara proteser.
För samtliga applikationer i tandvården finns metallfria alternativ och de ska förstås väljas. Alla metaller borde förbjudas i tandvården då flera riskgrupper finns som kan reagera negativt. Det som artikeln från 2020 tar upp är framför allt risk för autoimma sjukdomar och olika inflammatoriska syndrom på grund av att metaller skapar inflammatoriska reaktioner via flera kända signalvägar. Detta är känt sedan tidigare.
Fallrapporter visar tillfrisknande efter allvarliga symtom då tandkronor, broar etc tagits bort och exponering därmed försvunnit. I forskningsrapporten beskrivs en 38-årig kvinna som från början inte hade några hälsoproblem. En månad efter att hon fått en krona med skelett av koboltkrom ovanpå en amalgamfyllning startade en rad olika symtom. Bland annat extrem trötthet, muntorrhet, sömnproblem, värk i ansikte och huvud, tinnitus och hjärtproblem. Hon drabbades också av kognitiva svårigheter. Allt detta rapporterar många Tf-medlemmar och särskilt de som har amalgamproblem.
I detta fall togs alla metaller bort, kronan, amalgamet och metallstift byttes till icke-metalliska material. Fem månader efter utbytet var flertalet symtom borta. Dock led hon fortfarande av muntorrhet och tinnitus, men inte alls i samma omfattning som tidigare.
Forskarna konstaterar att kraftig reaktion på metaller i munhålan ändå är relativt ovanligt och därför uppmärksammas det inte heller i vare sig tandvården eller inom medicinen. Tf menar dock att risken för allvarliga sjukdomssymtom borde vara tillräckligt för att ta bort eller i alla fall från myndighetshåll vara tydlig med att metaller ska användas sparsamt och helst inte alls.
Till forskningsartikeln (engelska)
