- Hälsa
Melisastiftelsen har organiserat och genomfört en stor konferens till minne av Vera Stejskal som avled för drygt ett år sedan. Konferensen tog upp risker med metaller och möjligheterna att testa om man är allergisk eller överkänslig mot metallerna. Flera kliniskt intressanta iakttagelser presenterades.
Dr Shideh Pouria har sammanfattat konferensen som hölls den 16 november 2018 i London i samverkan med British Society for Ecological Medicine. Metaller och metallallergier konstaterade flera av talarna under konferensen att de bidrar till många av de moderna sjukdomarna.
Talare var flera läkare och däribland kirurger samt tandläkare som funnit MELISA-testet ovärderligt i den praktiska verkligheten. Det fanns också forskare som använt Melisa-testet för att undersöka mekanismerna och effekterna bakom metalltoxicitet.
Konferensen inleddes med en presentation av doktor Olaf Beckford som öppnat ett MELISA-labb i Neuss, Tyskland. Dr Beckford gav en översikt över de många symtom som kan orsakas av överkänslighet för metaller exempelvis fibromyalgi, muskelsmärta, kronisk trötthet, autoimmunitet, tarmproblem, utslag på huden, kemisk känslighet, huvudvärk, kognitiv dysfunktion och depression. Metallöverkänslighet orsakar inflammation, vilket är en central faktor i många kroniska sjukdomar, inklusive hjärtsjukdomar, Alzheimers och cancer.
Källor för exponering av metall inkluderar tandfyllningar och implantat, läkemedel, kosmetika, livsmedel, vacciner (där aluminium och kvicksilver används som adjuvanser), rökning, piercingar och medicintekniska produkter som pacemakers. Dental restaurering ensam kan innehålla blandningar av olika metaller som kvicksilver, guld, palladium, tenn, silver, nickel och mer.
Makrofager fungerar som transportörer av metalljoner i olika vävnader via blod och lymfsystem. Ofta konkurrerar potentiellt giftiga metaller med viktiga mineraler till exempel kan titan erätta järn och zink och då störs de biokemiska reaktionerna.
Dr Beckford poängterade Melisa-testet inte mäter toxicitet utan bara metallallergier och överkänslighet för metaller. Man kan alltså bli sjuk av exempelvis titan utan att uppvisa känslighet mot metallen i ett Melisatest.
Flera patientfall presenterades där hälsoproblemen var mycket allvarliga. Så fort källan till besvären togs bort försvann symtomen. Dr Schroeder är kirurg i Washingon och har under de senaste tio åren tagit bort över 1000 metallmedicinska implantat. Han presenterade bland annat ett fall av en patient med fibromyalgi, kronisk trötthet, migrän och rosacea. Symtomen kom efter en operation där rostfritt stål användes och kort därefter titanskruvar i foten. MELISA-testet var positivt för nickel-, titan- och vanadium. Efter att metallerna avlägsnats återhämtade hon sig helt.
Dr Schroeder redovisade bevis på att implantat bestående av två olika typer av metaller (t ex rostfritt stål och titan) är mer problematiska än om man bara använder en metall. Anledningen är att elektriska strömmar bildas mellan de två metallerna. Korrosion uppstår och metalljoner sprids i hela kroppen, vilket kan orsaka systemisk toxicitet. Dr Schroder anser att sådana strömmar bildas även om de två metallerna är långt ifrån varandra i kroppen.
Dr Jose Mendonça är chef för Head and Neck Surgery Unit på POLUSA sjukhuset i Galicien. Han uppehöll sig vid titan som historiskt sett har betraktats som ett biokompatibelt och säkert material för användning i tandvård och implantat. Nu har emellertid ett växande antal studier dokumenterat biverkningar i form av korrosionoch allergi. I dag är titanexponering mycket vanligare än tidigare. Titan finns i det vita färgämnet titandioxid som finns i livsmedelstillsatser, solskyddsmedel och läkemedel. Risken ökar enligt honom om man också exponeras för elektromagnetiska fält (EMF ).
Titanrelaterade problem som observerats av kirurger och tandläkare kan innefatta infektioner, allergier, osteolys, benresorption och neuropati. Dr Mendonça förklarade att toxiska metaller tenderar att ackumuleras i käken och därifrån transporteras de till hjärnan, vilket orsakar neuroinflammation, kognitiv dysfunktion och andra symtom. I sin praktik har han visat att när titanimplantat ersätts med implantat av zirkonia förbättras patientens hälsa.
Det har exempelvis handlat om Alzheimers sjukdom som förbättrats efter att titandimplantat ersatts av zirkonia. Intressant är också att Dr Mendonça regenererat vävnaden med hjälp av stamceller från benmärg inklusive en vävnadsmatris och tillväxtfaktorer (cytokiner). Denna metod borde bli tillgänglig även vid andra sjukdomstillstånd.
Dr Goran Stojanovic, biologisk tandläkare vid NDU Clinic i London, talade om att tandläkare använder i tandvården i högre utsträckning än tidigare. Han berättade bland annat om tonårsflickan med feber, blåsor och obehaglig smärta i munnen. Hennes doktor trodde att hon hade leukemi, men i själva verket var hon bara allergisk mot nickeln i tandställningen. Så fort den togs bort försvann symtomen. Dr Stojanovic poängterade också behovet av skydd för patienten vid borttagning av amalgam.
Interaktionen mellan kalcium och nickel togs också upp under konferensen. Många cellsignalvägar använder intracellulärt kalcium som budbärare och nickel kan störa den mekanismen. Nickel påverkar således viktiga cellmekanismer och ackumuleras på hormonreceptorställen. Nickel ökar risken för hjärtattacker. Läkare som jobbar med knäoperationer har också uppmärksammat risker med rostfria komponenter som innehåller nickel.
Rebecca Dutton driver stödgrupper för patienter som drabbats av skolios (http://www.understandingscoliosis.org/). Hon berättade att en betydande del av patienterna som genomgår skoliosoperation är allergiska mot det stöd som opereras in i ryggen för att hålla den rak. Hon menar att andra alternativ för behandling av skolios bör användas.
Intressant var också Christoffer Exley som diskuterade aluminium. Han har bland annat funnit hög aluminiumhalter i hjärnan hos avlidna patienter med diagnosen autism.
