De som varit sjuka av amalgam torde akta sig för att få in nya metaller i munnen, men är kanske inte lika misstänksamma mot metaller på andra ställen.
Det är inte ovanligt med krom-kobolt legeringar inom tandvården och det är fastlagt att de avger både krom och kobolt till andra delar av kroppen. Men även andra implantat som går igenom huden eller är utsatta för svett avger kobolt om det ingår i metallegeringen, något som man förmodligen är helt omedveten om. Även om man själv undviker sådana material, så kan man ha barn eller barnbarn som tycker det är häftigt med piercing och är helt omedvetna om riskerna.
Det finns EU-bestämmelser om hur mycket nickel föremål man kan komma i kontakt med får avge, men för den likaledes allergena metallen kobolt finns inga regler. För att få underlag för framtida bestämmelser har forskare i Tyskland undersökt hur mycket kobolt som avges per ytenhet och vecka i artificiell svett, ett standardiserat förfarande.
Kobolt-innehållande material som kan komma i kontakt med huden är, förutom vid piercing, och öronringar, även klockor, hårspännen, bälten, metall-knappar spännen med mera. I denna studie undersöktes endast piercing och ringar för hål i öronen. Bådadera kan bestå av flera delar och delades därför och undersöktes var för sig.. Delar som inte kunde komma i kontakt med huden lackerades för att inte komma i kontakt med undersökningsvätskan, artificiell svett.
En stor andel av objekten avgav kobolt i så små mängder att utlösningen låg under detektionsgränsen, men 38 av 87 föremål avgav kobolt, åtminstone från någon del med i genomsnitt 0,013 mikrogram/cm2/vecka. Högsta värde var 347 och med de högsta värdena medtagna hamnade medeltalet till 10 mikrogram/cm2/vecka.
Många av delarna avgav även nickel, ofta korrelerat med avgivandet av kobolt, men en del delar avgav mycket nickel men lite kobolt eller tvärtom. Forskarna noterar att även när värdena var under detektionsgränsen så avgavs med stor sannolikhet kobolt, som hos allergiska individer kunde vara tillräckligt för att orsaka en reaktion.
Nickelallergi hos unga personer är fortfarande ett stort problem, trots EU-bestämmelser, men det är troligt att koboltinnehållet i föremål som kan komma i kontakt med huden, kommer att öka i framtiden. Forskarna anser att kobolt-allergi är, eller kommer att bli ett stort problem och att begränsningar borde införas.
Från metodsynpunkt i studierna ovan kan man misstänka att avgivandet av metall skulle varit större under mer realistiska förhållanden. Naturligt svett innehåller, förutom salter, även aminosyror som kan påskynda metallfrisättningen och huden är dessutom täckt av bakterier som kan öka korrosionen. I försöken ovan låg föremålen stilla i lösningen under en vecka, men under verkliga förhållanden rör sig huden och ytan på legeringarna gnids hela tiden mot huden.
