- Hälsa
- Politik
Tandhälsoförbundet (Tf) känner oro över de nya riktlinjerna för tandvården. Om dessa permanentas befarar vi att många av våra medlemmar inte kommer att få adekvat hjälp. Riktlinjerna kommer också att generera fler sjukdomar, bland annat på grund av fler rotfyllningar. Remisstiden gick ut igår den 31 januari 2022 och Tf har lämnat in sitt remissvar.
Tidigt informerade förbundet Socialstyrelsen om för oss angelägna frågor. Tyvärr förvägrades vi att delta i utarbetandet av riktlinjerna. En ytterst nonchalant inställning till en funktionsrättsorganisationen, som dessutom är den enda som enbart ägnar sig åt tandvårdsfrågor.
Det är lätt att bli konspiratorisk då samtliga av våra hjärtefrågor saknas bland de i övrigt mycket detaljerade riktlinjerna. Inga riktlinjer finns således för:
- Amalgamsanering och andra fyllningsbyten.
- Extraktion av tänder och särskilt av rotfyllda sådana.
- Borttagning av infektioner inuti käkbenets märg.
- Allergirisker och val av dentala material för känsliga individer.
Riktlinjerna vänder sig främst till beslutsfattare, men är trots det mycket detaljerade vad avser behandlingsmetoder. Märkligt nog saknas diskussion om patientinformation och hur patienten ska kunna göra informerade val. Än märkligare är att det för flertalet riktlinjer saknas evidens, men trots det har Socialstyrelsen fattat beslut om riktlinjer för vård och behandling.
För majoriteten av riktlinjerna ” är det vetenskapliga underlaget otillräckligt eller saknas helt”, enligt Socialstyrelsens egna kommentarer. När underlaget är bräckligt har en av Socialstyrelsen utsedd expertgrupp fattat beslut om vilka riktlinjer som ska gälla. Om vetenskapligt underlag helt saknats har tandläkare verksamma inom området fått besvara enkäter och riktlinjerna har då fattats efter konsensusbeslut.
Vilka som suttit i expertgruppen framgår inte, men Tf kan konstatera att ingen av de tandläkare våra medlemmar har kontakt med har tillfrågats. På flera områden strider riktlinjerna mot de erfarenheter förbundets medlemmar har. Mycket få nya tekniker och metoder har behandlats, trots att det finns möjlighet att hänvisa till att mer FoU behövs. Inte heller har riktlinjerna klargjort vid vilka behandlingar tandläkarlaser kan vara bättre än den gammaldags borrmetoden.
Socialstyrelsen anser att man i första hand ska leta efter orsaker till besvären och mindre ägna sig åt symtomdämpande behandlingsmetoder. Tf instämmer helt i detta. Tyvärr visar utredningsarbetet att det främst är symtomdämpande åtgärder som föreslås. Särskilt tydligt blir det gällande kraftig käksmärta.
Tf är positiv till att tandvården mer ska arbeta förebyggande. Förslagen känns dock gammalmodiga då det främst handlar om att borsta tänderna med fluorid (trots att evidens saknas) och att ta bort socker ur kosten. I vårt remissvar tar vi upp fler aspekter:
Forskning finns som visar kostens betydelse. Socker är förstås negativt, men mer fokus behöver läggas på salivens innehåll av fosfater, magnesium, kalcium och fettlösliga vitaminer liksom C-vitamin. Inget kostprogram för att förbättra tändernas förmåga att reminieraliseras föreslogs.
Trots att det saknas evidens föreslås många behandlingsmetoder med fluoridtandkräm. Tf anser att mindre giftig tandkräm med hydroxiapatit åtminstone bör nämnas i kariesförbyggande syfte. Den remineraliserar tänderna med tandens egen substans och hittills har inga biverkningar rapporterats.
Riktlinjer för amalgamsanering bör tillföras som visar hur både patient och tandläkarpersonal kan skyddas mot kvicksilverångor. Hälften av befolkningen har fortfarande amalgamfyllningar och särskilt gäller det personer över 65 år. Äldre personer kan ha över 10 gram kvicksilver i tänderna.
Riktlinjerna för infekterade eller rotfyllda tänder som ställer till besvär måste ändras. Socialstyrelsens förslag till riktlinjer anger endast rotfyllning respektive revision av rotfyllningen. Tf anser att varje patient måste ha rätt att själv bestämma om tanden ska tas bort eller rotfyllas. Tillräcklig information måste ges för att kunna göra ett informerat val. Om rotfyllningar ska göras måste de göras av experter då det är lätt att misslyckas.
Riktlinjer för extraktion av tänder behöver tillföras. Anledningen är att tandläkare inte rensar bort infektioner i tandbenet, vilka då kan ligga kvar och skapa infektionshärder senare i livet. Tecken på kvarvarande infektioner är när strukturer efter alveolen av en borttagen tand syns på röntgenbilden.
Extraktion av tänder ska följas av ordentlig skrapning av tandbenet, exponering för ozon i tandbenet för att döda eventuella kvarvarande bakterier och applicering av A-PRF i hålet för att förbättra läkningsprocessen.
Riktlinjerna måste tillföra hur käkinfektioner diagnostiseras och tas bort. Särskilt personer med allvarliga käksmärtor måste få sina käkar undersökta med CBCT-röntgen, det vill säga 3 D röntgen. En ordentlig anamnes behövs också för bedömningen. Biopsier kan analyseras, men det kan också räcka att gå in i käkbenet och kika.
Riktlinjerna måste också redovisa hur man opererar bort infektioner inuti käkbenets märg. Erfarenheten visar att tandläkaren måste ta bort all infekterad vävnad och ibland gå djupt in i käkbenet för att infektionen inte ska återkomma inom ett halvår eller år.
Riktlinjer måste också finnas för allergier och hur tandläkaren ska hantera individer som är känsliga för olika material och vilken information tandläkaren och patienten behöver ha om materialets innehåll.
Riktlinjer måste också finnas för metaller i tandvården då flera olika metaller i samma munhåla kan ge allvarliga besvär. Det handlar både om läckage av metalljoner och galvaniska strömmar som stör kroppens eget elektriska system.
Se Tf:s remissvar här
Se artikel i Tf-bladet om riktlinjer för tnadvården
