- Hälsa
En ny internationell undersökning visar att svenska primärvårdsläkare upplever hög arbetsbelastning och sämre samordning än i många andra länder.
Svensk primärvård står inför betydande utmaningar när det gäller arbetsmiljö och samordning med den specialiserade vården. Det framgår av den internationella undersökningen International Health Policy Survey, vars svenska resultat nu har presenterats av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Enligt rapporten ligger Sverige under genomsnittet jämfört med nio andra länder när det gäller både arbetsmiljö och informationsöverföring inom vården. Cecilia Dahlgren, utredare vid myndigheten, lyfter att en pressad arbetsmiljö i kombination med bristande samordning riskerar att försvåra primärvårdens roll som nav i hälso- och sjukvården – en roll som blir allt viktigare i takt med att befolkningen åldras och vårdbehoven ökar.
Undersökningen bygger på svar från drygt 2000 svenska primärvårdsläkare och visar att problemen är både omfattande och långvariga. Två av tre läkare uppger att arbetet är mycket stressigt, och lika många har upplevt psykisk ohälsa kopplad till sitt arbete. Dessutom rapporterar en av tre symtom på utmattning. Resultaten visar också att situationen inte har förbättrats sedan tidigare mätningar 2019 och 2022.
Samtidigt framkommer att samordningen mellan primärvård och specialiserad vård brister. Informationsöverföringen från sjukhus, akutmottagningar och specialistvård till primärvården fungerar sämre i Sverige än i många av de jämförda länderna. Dessutom har denna samordning försämrats över tid, vilket kan påverka både kontinuitet och patientsäkerhet.
Trots dessa utmaningar finns även positiva resultat. Sverige utmärker sig i undersökningen genom god tillgång till digitala verktyg för patienter, såsom möjligheten att kontakta vården, ta del av provsvar och förnya recept digitalt. Vårdcentraler i Sverige arbetar också i hög grad med uppföljning av behandlingsresultat och läkemedelsförskrivning.
Studien är en del av ett återkommande internationellt samarbete som omfattar tio länder, däribland Storbritannien, Tyskland, USA och Nederländerna. Den svenska delen har genomförts av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, som har regeringens uppdrag att följa och analysera vården ur ett patient- och medborgarperspektiv.
Även för tandvården är frågan om samordning central. Många patienter har både medicinska och odontologiska behov, och brister i informationsöverföring mellan vårdinstanser kan påverka helhetsbedömningar och behandlingsresultat. En mer sammanhållen vård, där tandvård och hälso- och sjukvård samverkar bättre, lyfts därför ofta som en viktig utvecklingsfråga.
Sammantaget pekar resultaten på behovet av förbättrade arbetsvillkor och stärkt samordning inom vården – faktorer som är avgörande för att primärvården ska kunna möta framtidens vårdbehov.
