- Dentala material
- Hälsa
- Politik
Tidningen Expressen har i en artikel tagit upp olika bidrag för tandvård som finns, men som få känner till. Inte ens vårdgivare har enligt Expressen kännedom om möjliga bidrag för tandvård. Expressen nämnde dock inte att patienter som på grund av allergi eller långvarig sjukdom vill byta fyllningar kan få bidrag av landstingen för detta. Hösten 2014 publicerade Tandvårdsskadeförbundet en utredning som visar att så gott som inga landsting/regioner informerar om bidrag för fyllningsbyten på grund av sjukdom. Det stämmer väl med Expressens iaktagelse.
Sammantaget visar Expressens och Tandvårdsskadeförbundets utredning allvarliga problem i informationsöverföringen. Landsting och regioner har hävdat, åtminstone när det gäller tandvårdsförordningens 6 och 7 §§, att de inte har ansvar för informationen om dessa bidrag. Märkligt då det är landsting/regioner som beviljar bidragen. Kanske behövs ett tydligare informationsansvar?
Möjlighet finns således för alla som är allergiska mot dentala material eller som varit långvarigt sjuk och själv misstänker att överkänslighet mot fyllningsmaterialet orsakar besvären att få tandvården som led i en medicinsk behandling. I klartext betyder det att patienten betalar för tandvården som om det var sjukvård och det är också sjukvårdens högkostandsskydd som gäller.
Bidraget för fyllningsbyte på grund av sjukdom är gynnsamt och därför borde många använda sig av detta. Tyvärr känner nästan inga till bidraget utan får kännedom om det först efter kontakt med Tandvårdsskadeförbundet. Dessutom krävs läkarintyg och en tandläkare villig att skicka in ansökan och genomföra fyllningsbytet. Det är krångligt och byråkratiskt.
För patienter som vill söka bidrag för fyllningsbyte är det svårast att hitta en läkare villig att skriva intyget. Alla läkare är enligt lag skyldiga att skriva patientintyg, men alltför många vägrar att skriva just detta intyg. Okunskapen är stor. Den som lyckas få ett intyg får det inte alltid skrivet på ett sätt som godkänns av landstinget/regionens tandvårdsnämnd.
Den som fått läkarintyg ska sedan få hjälp av tandläkaren att göra en bedömning av vilka fyllningar som ska bytas och tandläkaren ska också skicka in intyget till tandvårdsenheten eller motsvarande. Därefter görs en bedömning av tandläkare och läkare, vilket kan betraktas som någon slags överprövning av läkarens och tandläkarens förslag. Många ansökningar avslås då läkarintyget inte godkänns, men med stor skillnad beroende på vilket landsting/region det gäller. Ojämlikheten är stor.
Rena turen kan man säga om den som får bidrag beviljat. Få känner till det, tandläkarna tycker det är krångligt och läkarna vill inte eller förstår inte hur intygen ska skrivas. Därför är det få av alla dem som byter fyllningar som ansöker om bidraget och man kan felaktigt tro att nästan inga byter fyllningar. De allra flesta som har råd betalar själva för det är enklast så. Kvar blir de med dålig ekonomi, som är sjuka och sällan får den hjälp de behöver.
Läs mer via länken nedan och pdf-filerna
