- Forskning
- Hälsa
- Politik
Patientsäkerheten poängteras i en utredning som ska granska den icke-etablerade medicinska vården, dvs allt som inte tillhör skolmedicinen. Utredningens syfte verkar vällovligt, men frågan är om resultatet verkligen blir så som politikerna möjligen tänkt sig.
Uppdraget som beskrivs i direktivet från Socialstyrelsen (2017:43) är mycket omfattande och utredningen har fått så lång tid på sig som till den 31 mars 2019. I direktiven skrivs om vikten för patienten att få information liksom att så kallad alternativ vård i framtiden kan bli ett värdefullt inslag även i den etablerade hälso- och sjukvården.
Att klara detta beting är en svår och kanske omöjlig uppgift att klara. Ordförande för utredningen är Kjell Asplund, professor och läkare samt tidigare GD för Socialstyrelsen och frågan är om han kan hantera den alternativa medicinen på ett objektivt och korrekt sätt.
I utredningens direktiv poängteras att allmänheten behöver "information om evidens om metodernas effekt", dvs de så kallade alternativa metodernas effekt. Evidensbaserad vård har blivit något av ett modeord och självklart ska även den så kallade alternativa vården hjälpa patienterna.
Vidare anges i direktiven att "För att den som söker vård ska kunna göra ett välinformerat val av vårdgivare och vårdmetoder måste det vara möjligt att också få information om behandlingsmetoder som finns utanför den etablerade hälso- och sjukvården, vård som även kallas alternativ, komplementär och integrativ medicin, även i de fall sådan vård inte finansieras av det allmänna, samt information om evidens om metodernas effekt." Hur tolkar utredarna detta?
I dag är endast omkring 25 % av den etablerade medicinska vården evidensbaserad och för tandvården är siffran 10 %. Frågan är nu om samma evidenskrav kommer att ställas på den så kallade alternativa vården som dagens skolmedicinska hälso- och sjukvård lever upp till? Intressant är också ifall den väl beforskade funktionsmedicinen och den ortomolekylära medicinen kommer med i alternativspåret.
Utredarna ska föreslå informationsansvar inom den alternativa vården och frågan är om det blir mer omfattande än den för närvarande näst intill obefintliga informationen patienter får om olika skolmedicinska alternativ när de går till vårdcentralen. Vilka avvägningar gällande påverkan på kroppen av alternativ respektive skolmedicin kommer utredarna att göra?
Den alternativa vården är mestadels tämligen ofarlig t ex gällande kosttillskott och återställande av näringsobalanser eller mycket utspädda till synes helt overksamma homeopatiska preparat. Behandlingar som utan vidare kan vara förstahandsalternativ för många åkommor då risken för biverkningar är mycket låg jämfört med moderna mediciner.
Direktiven anför också att "Metoder som idag används vid vård utanför den etablerade hälso- och sjukvården kan i framtiden, efter forskning och utvärdering, bli en värdefull del av den etablerade vården. En sådan utveckling skulle gynnas om det skapades bättre förutsättningar för kontakter och erfarenhetsutbyten mellan personer som är verksamma i och utanför den etablerade hälso- och sjukvården, men också skapa ökad patientsäkerhet".
Utredningens uppdrag är bland annat att:
• genomföra en kartläggning av aktuella forskningsresultat och pågående forskning när det gäller behandlingsmetoder som används utanför den etablerade hälso- och sjukvården
• kartlägga vilka olika utvärderingsmetoder som används och därutöver redovisa i vilken mån de alternativa metoderna genomgår klinisk prövning enligt gängse praxis
• bidra till att öka kontakterna och förståelsen mellan den etablerade vården och den vård som är utanför den etablerade vården i syfte att öka patientsäkerheten. Förslag till förbättrad kommunikation ska vid behov ges
• lämna förslag till en policy för utvärdering och reglering av behandlingsmetoder som idag inte tillhör den etablerade hälso- och sjukvården, men som efter utvärdering skulle kunna utgöra en värdefull del av denna vård
• lämna förslag till ett system som bidrar till att patienter får sådan information som är nödvändig för att göra välövervägda vårdval och för att undvika oseriösa och farliga behandlingsalternativ
• utreda om rätten att behandla vissa allvarliga psykiska sjukdomar och störningar för den som inte är legitimerad hälso och sjukvårdspersonal bör begränsas.
Det finns mycket att undra över i utredningsdirektiven och tolkningen av dessa. Läs gärna direktiven via länken nedan och ge kommentarer till utredningens sekreterare Mats Nilsson tel 08 405 30 72 eller via Socialdepartementet, 103 33 Stockholm.
Till utredningens direktiv (2017:43)
