- Hälsa
Tandhälsoförbundets medlemmar har ofta stora krav på tandläkaren och kan dessutom vara starkt kritiskt till vilka material som används och vilka behandlingar som ges. Att komma på kollision med varandra är stressande för båda parter och man borde mer diskutera hur bemötandet ska ske när patient och vårdgivare inte riktigt är överens.
Nu har forskare tittat på interaktionen med så kallade svåra patienter och tandläkare. Tvärt om det vill säga hur patienten påverkas av ointresserade, ovilliga och ibland aggressiva tandläkare skulle också behövas. Men nu är det tandläkarens problem som diskuteras i en forskningsrapport från Tromsö i Norge.
Hur tandläkaren löser dessa interaktioner påverkar hur man mår på arbetet och kan orsaka utbrändhet med mera. Forskarna såg att vissa mentala strategier kunde förbättra hur tandläkaren tog och blev berörd av detta. Sannolikt påverkas även förhållandet mellan tandläkare och patient av det.
Forskarna konstaterar att tandläkarnas empatiska färdigheter ofta är avgörande för hur förhållandet mellan hen och patienten utvecklas. Det handlar alltså mycket om tandläkarens tolkning av patientens situation.
Av studien framgår att olika sätt att begrunda och förstå andras mentala tillstånd kräver en metakognitiv förmåga. Om man själv som vårdgivare erkänner den inneboende osäkerheten i att förstå patienten minskar risken för stressiga möten liksom risken för stress senare. Inga könsskillnader uppmättes.
Därmed har den emotionella kompetensen lyfts om som ett avgörande sätt att minska stressen på arbetsplatsen. Att öka medvetenheten om detta hos vårdpersonal är säker också väldigt bra för patienten.
Till artikeln i Dental Tribune (engelska)
Till forskningsartikeln (engelska)
