- Hälsa
Det är vanligt att patienter känner obehag inför tandläkarbesöket. Ungefär en av fem vuxna upplever tandvårdsrädsla med någon form av oro och olust. Främst handlar det om rädsla för smärta och för att inte ha kontroll över situationen.
På 1960-talet uppgav över 60 procent av befolkningen i Sverige att de upplevde tandvårdsrädsla. Det har således skett en kraftig minskning, men för de personer som är drabbade kan denna rädsla innebära stora problem. Mestadels beror mångas tandvårdsrädsla på negativa erfarenheter från tandvården.
En stark tandläkarskräck kan medföra att man i det längsta undviker att uppsöka tandläkare. Detta förvärrar situationen och leder ofta till mycket omfattande behandlingsbehov och höga tandvårdskostnader. Problem med ökad smärta och sänkt livskvalitet uppstår då i regel också. Ungefär en fjärdedel av dem som har tandvårdsrädsla upplever denna som en svår sådan.
Vid behandlingsmetoden kognitiv beteendeterapi d.v.s. KBT förs samtal med en terapeut, under vilka man får lära sig hur rädsla påverkar på olika sätt. Man går även igenom hur denna rädsla och andra negativa upplevelser kan motarbetas med olika strategier. Därefter får man genomföra övningar, angående olika moment av tandbehandlingen, tillsammans med tandläkare tills det känns bättre.
Tandläkaren föreslår ibland en lugnande medicin före behandlingen. Detta för att dämpa ängslan eller oron vid tandbehandlingen. Vanligen ges medicinen i form av tabletter med det verksamma ämnet Diazepam eller som mixtur (flytande) med ämnet Midazolam. Läkemedlet kan också göra att patienten, helt eller delvis, glömmer eventuella obehag vid behandlingen.
Lustgas är en luktfri gas som sedan länge har använts inom (tand)vården. Lustgas har en lugnande effekt som kan lindra ångest och minska kväljningskänslor. Lustgasen i sig ersätter inte bedövningen som man kan få hos tandläkaren. Den påverkar dock hjärnan så att patienten slappnar av och att hen upplever mindre oro. Smärtan kan då indirekt uppfattas som mildare.
Hypnos kan i vissa fall vara ett alternativ till hjälp. Detta praktiseras av tandläkare som utbildat sig speciellt inom området. Själva hypnotiseringen sker innan ingreppet påbörjas. Patienten försätts i ett lugnt tillstånd där hen fortfarande registrerar vad som sker, men inte längre bryr sig om det. Tekniken lärs in allt eftersom, för att så småningom behärskas helt av patienten själv. Patienten kan då slutligen hantera sin fobi på egen hand.
Vid kraftig odontofobi kan narkos anses vara den enda lösningen. Under narkosen är patienten sövd till ett djup där hen inte känner någon smärta. Tandläkaren kan under narkosen utföra många typer av åtgärder, även mycket omfattande behandlingar. Narkosbehandlingar hos tandläkarmottagningar skall motsvara de som ges på sjukhus vid vanliga operationer. Narkosläkare/narkossköterska finns ständigt närvarande och övervakar hela behandlingsförloppet.
Om tandvårdsrädslan inte är av det allvarligaste slaget, kan det vara ett bra alternativ att gå till en tandläkare som använder laser istället för borr. Det kan kännas lugnande att inte behöva uppleva borrljud och vibrationer. Tandläkarlaser rör inte den friska tandvävnaden och det behövs sällan bedövningsmedel.
