- Hälsa
- Politik
Regeringen har i dag lagt ut ett uppdrag på Socialstyrelsen och dess Nationella Vårdkompetensråd för att utveckla kompetensen i vården - både för befintlig personal och nyanställda. För detta avsätts 5 000 000 kr under 2023 och regeringen förvänts avsätta medel för detta även år 2024. Tandhälsoförbundet (Tf) uppmanar nu Nationella Vårdkompetensrådet att ta med tänderna och munhålan som viktiga delar i kompetensutvecklingen.
Tf har länge arbetat för att tandvården ska ingå i hälso- och sjukvården och att tandläkare och läkare ska arbeta ihop på ett annat sätt än i dag. För att tänderna som orsak till olika sjukdomar ska kunna uppmärksammas måste det dock till en ordentlig kompetensutveckling. Folk är i dag sjuka i åratal eller årtionden, blir invalidiserade eller till och med avlider för på grund av allvarliga infektioner eller inflammationer i tandköttet, tandrötterna eller i käkbenet. Anledningen är att munhålan i dag inte anses höra till kroppen.
Allt mer forskning bekräftar upptäckten i början av 1900-talet om den stora betydelse infektioner och andra besvär i munhålan har för utveckling av kroniska sjukdomar. Även hjärtkärlproblem och cancer kopplas numera ihop med dålig tandhälsan. Ändå tar det ofta flera år eller tiotalsår innan vården upptäcker orsaker som finns i munhålan. Detta gör hälso- och sjukvården både ineffektiv och dyr.
Nu har Socialstyrelsen och det Nationella vårdkompetensrådet chansen att lyfta in munhålan och tänderna i kompetensutvecklingen. Det handlar inte bara om att folk reagerar mot dentala material eller bakterier i tandköttet och tänderna. Det handlar kanske i ännu större utsträckning om inflammationer inuti käkbenet.
Den tyska tandläkaren och forskaren Johann Lechner har mätt höga halter av cytokinen RANTES i inflammerat käkben som kan finnas runt implantat, infekterade tandrötter eller bara ligga i caviteten som blivit kvar efter en utdragen tand. Cancerforskare vet att cancerceller innehåller höga nivåer av denna cytokin, men i käkbenet är nivån ännu högre. Flera fall finns redovisade i forskningslitteraturen som visar att efter borttagning av inflammationer i käkbenet så har cytokinerna minskat och cancern har läkt ut.
Att lyfta in tänderna i hälso- och sjukvården samtidigt som tandläkare, läkare och annan vårdpersonal kompetensutvecklas inom området skulle betyda mycket för enskilda personer lidanden, men skulle också minska vårdkostnaderna radikalt. Personalen skulle också snabbare kunna hitta orsaken till patientens besvär och därmed frigörs resurser för mer allvarliga hälsobesvär.
Socialstyrelsen har stora möjligheter att agera i sitt nya uppdrag för att öka upptäckt av orsaker till sjukdomar och därmed korta vårdköerna och frigöra resurser dit de behövs. Tf har skrivit till Nationella vårdkompetensrådet och informerat om behovet av tänderna och munhålan blir del i den kompetensutveckling som rådet kommer att arbeta med.
Till regeringens pressmeddelande
Till artikel från departementet om uppdraget att höja kompetensen i vården
